Vågor och optik: formler att kunna utantill till MaFy-provet

Uppdaterad 15 oktober 2026 · 7 min läsning · Av Anders Karlsson

Här är 18 formler och samband inom vågor och optik som du behöver kunna utantill till Matematik- och fysikprovet (MaFy-provet), där formelsamling inte är tillåten. Varje formel har en kort förklaring med storheter och enheter och ett räknat exempel som går att lösa utan miniräknare.

Samma formler finns som formelkort i MaFy-appen, där du övar på dem med självbedömning och får tillbaka korten när det är dags att repetera.

Öva på de här formlerna i appen

Översikt: vågor och optik i en tabell

SambandFormel
Vågekvationenv=fλv = f\lambda
Frekvens och periodtidf=1Tf = \frac{1}{T}, ω=2πf\quad \omega = 2\pi f
Brytningsindexn=cvn = \frac{c}{v}
Brytningslagen (Snells lag)n1sin⁡θ1=n2sin⁡θ2n_1\sin\theta_1 = n_2\sin\theta_2
Totalreflektion och gränsvinkelsin⁡θg=n2n1\sin\theta_g = \frac{n_2}{n_1} (där n1>n2n_1 > n_2)
ReflektionslagenInfallsvinkeln = reflektionsvinkeln (båda mätta mot normalen)
Linsformeln1a+1b=1f\frac{1}{a} + \frac{1}{b} = \frac{1}{f}
Linjär förstoringM=hbhf=∣b∣aM = \frac{h_b}{h_f} = \frac{|b|}{a}
LinsstyrkaD=1fD = \frac{1}{f} (dioptrier, ff i meter)
Konkav spegelf=R2f = \frac{R}{2}; spegelformeln 1a+1b=1f\frac{1}{a} + \frac{1}{b} = \frac{1}{f}
Gitterformelndsin⁡θ=kλd\sin\theta = k\lambda, k=0,1,2,…\quad k = 0, 1, 2, \ldots
Interferens i dubbelspaltΔy=λLd\Delta y = \frac{\lambda L}{d}
Stående våg på strängL=nλ2L = n\frac{\lambda}{2}, n=1,2,3,…\quad n = 1, 2, 3, \ldots
Vågfart på strängv=Fμv = \sqrt{\frac{F}{\mu}}
Stående ljudvåg i rörSlutet i ena änden: L=λ4L = \frac{\lambda}{4}. Öppet i båda: L=λ2L = \frac{\lambda}{2}
Dopplereffekt för ljudf′=f⋅vv−vkf' = f\cdot\frac{v}{v - v_k} (källan närmar sig)
Ljudnivå i decibelL=10lg⁡II0L = 10\lg\frac{I}{I_0}, I0=10−12 W/m2\quad I_0 = 10^{-12}\ \text{W/m}^2
Intensitet och avståndI=P4πr2I = \frac{P}{4\pi r^2}, alltså I∝1r2I \propto \frac{1}{r^2}

Formlerna en och en

Vågekvationen

v=fλv = f\lambda

En våg med frekvensen ff (Hz) och våglängden λ\lambda (m) utbreder sig med farten vv (m/s). Gäller alla vågor, till exempel ljud, ljus och vågor på en sträng.

Tips: Frekvensen bestäms av källan och ändras inte när vågen går in i ett nytt medium.

Räknat exempel

Ljud med frekvensen 680 Hz går i luft där ljudfarten är 340 m/s. Hur lång är våglängden?

  1. λ=vf=340680\lambda = \frac{v}{f} = \frac{340}{680}
  2. =0,50 m= 0{,}50\ \text{m}

Svar: 0,50 m

Frekvens och periodtid

f=1Tf = \frac{1}{T}, ω=2πf\quad \omega = 2\pi f

Periodtiden TT (s) är tiden för en hel svängning, och frekvensen ff (Hz) är antalet svängningar per sekund. Vinkelfrekvensen ω\omega (rad/s) används i uttryck som y=Asin⁡(ωt)y = A\sin(\omega t).

Tips: En harmonisk svängning kan skrivas y=Asin⁡(ωt)y = A\sin(\omega t).

Räknat exempel

En svängning har periodtiden 20 ms. Vilken frekvens och vinkelfrekvens har den?

  1. f=10,020=50 Hzf = \frac{1}{0{,}020} = 50\ \text{Hz}
  2. ω=2π⋅50=100π≈314 rad/s\omega = 2\pi\cdot 50 = 100\pi \approx 314\ \text{rad/s}

Svar: 50 Hz, ca 314 rad/s

Brytningsindex

n=cvn = \frac{c}{v}

Brytningsindex nn (dimensionslöst) anger hur många gånger långsammare ljuset går i ett material än i vakuum. cc är ljusfarten i vakuum och vv (m/s) farten i materialet.

Tips: Vatten n≈1,33n \approx 1{,}33, glas n≈1,5n \approx 1{,}5.

Räknat exempel

Hur stor är ljusets fart i glas med brytningsindex 1,5?

  1. v=cn=3,0⋅1081,5v = \frac{c}{n} = \frac{3{,}0\cdot 10^8}{1{,}5}
  2. =2,0⋅108 m/s= 2{,}0\cdot 10^{8}\ \text{m/s}

Svar: 2,0·10⁸ m/s

Brytningslagen (Snells lag)

n1sin⁡θ1=n2sin⁡θ2n_1\sin\theta_1 = n_2\sin\theta_2

När ljus går från ett medium med brytningsindex n1n_1 till ett med n2n_2 ändras riktningen. θ1\theta_1 är infallsvinkeln och θ2\theta_2 brytningsvinkeln, båda mätta mot normalen.

Tips: Vinklarna mäts mot normalen. Ljuset bryts mot normalen när det går in i ett tätare medium.

Räknat exempel

Ljus faller från luft mot ett material med brytningsindex 3\sqrt{3} med infallsvinkeln 60∘60^\circ. Hur stor är brytningsvinkeln?

  1. 1⋅sin⁡60∘=3sin⁡θ2⇒sin⁡θ2=3/23=121\cdot\sin 60^\circ = \sqrt{3}\sin\theta_2 \Rightarrow \sin\theta_2 = \frac{\sqrt{3}/2}{\sqrt{3}} = \frac{1}{2}
  2. θ2=30∘\theta_2 = 30^\circ

Svar: 30°

Totalreflektion och gränsvinkel

sin⁡θg=n2n1\sin\theta_g = \frac{n_2}{n_1} (där n1>n2n_1 > n_2)

När ljus går från ett tätare medium (n1n_1) mot ett tunnare (n2n_2) reflekteras allt ljus om infallsvinkeln är större än gränsvinkeln θg\theta_g.

Tips: Används i optiska fibrer.

Räknat exempel

Hur stor är gränsvinkeln för ljus som går från ett material med brytningsindex 2,0 ut i luft?

  1. sin⁡θg=12,0=12\sin\theta_g = \frac{1}{2{,}0} = \frac{1}{2}
  2. θg=30∘\theta_g = 30^\circ

Svar: 30°

Reflektionslagen

Infallsvinkeln = reflektionsvinkeln (båda mätta mot normalen)

När ljus reflekteras i en blank yta är reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln. Vinklarna mäts mot normalen, och infallande stråle, normal och reflekterad stråle ligger i samma plan.

Tips: Gäller alla speglande ytor, även krökta (lokalt).

Räknat exempel

En ljusstråle träffar en plan spegel och bildar vinkeln 25∘25^\circ med spegelytan. Hur stor är vinkeln mellan den infallande och den reflekterade strålen?

  1. Infallsvinkeln mäts mot normalen: 90∘−25∘=65∘90^\circ - 25^\circ = 65^\circ.
  2. Reflektionsvinkeln är också 65∘65^\circ, så vinkeln mellan strålarna är 2⋅65∘=130∘2\cdot 65^\circ = 130^\circ.

Svar: 130°

Linsformeln

1a+1b=1f\frac{1}{a} + \frac{1}{b} = \frac{1}{f}

För en tunn lins med brännvidden ff är aa föremålsavståndet och bb bildavståndet (alla i samma längdenhet). En samlingslins ger en verklig bild när a>fa > f.

Tips: Virtuell bild ger negativt bb; spridningslins har negativ brännvidd.

Räknat exempel

Ett föremål står 15 cm framför en samlingslins med brännvidden 10 cm. Var bildas bilden?

  1. 1b=110−115=3−230=130\frac{1}{b} = \frac{1}{10} - \frac{1}{15} = \frac{3 - 2}{30} = \frac{1}{30}
  2. b=30 cmb = 30\ \text{cm}

Svar: 30 cm bakom linsen

Linjär förstoring

M=hbhf=∣b∣aM = \frac{h_b}{h_f} = \frac{|b|}{a}

Den linjära förstoringen MM (dimensionslös) är bildens höjd hbh_b delad med föremålets höjd hfh_f, vilket också är bildavståndet delat med föremålsavståndet.

Tips: Verklig bild bakom en samlingslins är upp och ned.

Räknat exempel

En lins ger en skarp bild 30 cm bakom linsen av ett 2,0 cm högt föremål som står 15 cm framför. Hur hög är bilden?

  1. M=3015=2,0M = \frac{30}{15} = 2{,}0
  2. hb=2,0⋅2,0=4,0 cmh_b = 2{,}0\cdot 2{,}0 = 4{,}0\ \text{cm}

Svar: 4,0 cm

Linsstyrka

D=1fD = \frac{1}{f} (dioptrier, ff i meter)

Linsstyrkan DD anges i dioptrier (1/m) och är inversen av brännvidden ff i meter. Starkare lins betyder kortare brännvidd.

Tips: Glasögon för närsynthet har negativ linsstyrka.

Räknat exempel

En lins har brännvidden 25 cm. Hur stor är linsstyrkan?

  1. D=10,25D = \frac{1}{0{,}25}
  2. =4,0 dioptrier= 4{,}0\ \text{dioptrier}

Svar: 4,0 dioptrier

Konkav spegel

f=R2f = \frac{R}{2}; spegelformeln 1a+1b=1f\frac{1}{a} + \frac{1}{b} = \frac{1}{f}

En konkav (hålformad) spegel samlar parallellt ljus i brännpunkten, halvvägs mellan spegeln och krökningscentrum. Samma formel som för linser gäller för avstånden.

Tips: Gäller för strålar nära den optiska axeln.

Räknat exempel

En konkav spegel har krökningsradien 40 cm. Ett föremål placeras 30 cm från spegeln. Var hamnar bilden?

  1. f=20 cmf = 20\ \text{cm}
  2. 1b=120−130=160\frac{1}{b} = \frac{1}{20} - \frac{1}{30} = \frac{1}{60}, så b=60 cmb = 60\ \text{cm}

Svar: 60 cm framför spegeln

Gitterformeln

dsin⁡θ=kλd\sin\theta = k\lambda, k=0,1,2,…\quad k = 0, 1, 2, \ldots

Bakom ett gitter med spaltavståndet dd (m) uppstår maxima i riktningar θ\theta där vägskillnaden mellan grannspalter är ett helt antal våglängder λ\lambda.

Tips: dd är avståndet mellan spalterna: 500 linjer/mm ger d=2 μmd = 2\ \mu\text{m}.

Räknat exempel

Ljus med våglängden 500 nm faller vinkelrätt mot ett gitter med 500 linjer per millimeter. Under vilken vinkel syns andra ordningens maximum?

  1. d=1500 mm=2,0⋅10−6 md = \frac{1}{500}\ \text{mm} = 2{,}0\cdot 10^{-6}\ \text{m}
  2. sin⁡θ=2⋅500⋅10−92,0⋅10−6=0,50\sin\theta = \frac{2\cdot 500\cdot 10^{-9}}{2{,}0\cdot 10^{-6}} = 0{,}50
  3. θ=30∘\theta = 30^\circ

Svar: 30°

Interferens i dubbelspalt

Δy=λLd\Delta y = \frac{\lambda L}{d}

Ljus med våglängden λ\lambda genom två spalter med avståndet dd ger ljusa band på en skärm på avståndet LL. Bandavståndet Δy\Delta y gäller när LL är mycket större än dd.

Tips: Förstärkning när vägskillnaden är kλk\lambda, utsläckning när den är (k+12)λ(k + \frac{1}{2})\lambda.

Räknat exempel

Ljus med våglängden 600 nm passerar en dubbelspalt med spaltavståndet 0,30 mm. Skärmen står 2,0 m bort. Hur stort är bandavståndet?

  1. Δy=600⋅10−9⋅2,00,30⋅10−3\Delta y = \frac{600\cdot 10^{-9}\cdot 2{,}0}{0{,}30\cdot 10^{-3}}
  2. =4,0⋅10−3 m= 4{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{m}

Svar: 4,0 mm

Stående våg på sträng

L=nλ2L = n\frac{\lambda}{2}, n=1,2,3,…\quad n = 1, 2, 3, \ldots

En sträng med längden LL (m) och fasta ändar har noder i båda ändarna. Därför ryms ett helt antal halva våglängder. Frekvenserna blir fn=nv2Lf_n = \frac{nv}{2L}.

Tips: Grundtonen (n=1n = 1) har en halv våglängd på strängen.

Räknat exempel

En gitarrsträng är 0,60 m lång och vågfarten på strängen är 240 m/s. Vilken frekvens har grundtonen?

  1. λ=2L=1,2 m\lambda = 2L = 1{,}2\ \text{m}
  2. f=vλ=2401,2=200 Hzf = \frac{v}{\lambda} = \frac{240}{1{,}2} = 200\ \text{Hz}

Svar: 200 Hz

Vågfart på sträng

v=Fμv = \sqrt{\frac{F}{\mu}}

Vågfarten vv (m/s) på en sträng beror på spännkraften FF (N) och massan per längdenhet μ\mu (kg/m).

Tips: Hårdare spänd sträng ger högre ton.

Räknat exempel

En sträng har massan 2,5 g per meter och spänns med kraften 100 N. Hur stor är vågfarten?

  1. v=1000,0025=40 000v = \sqrt{\frac{100}{0{,}0025}} = \sqrt{40\,000}
  2. =200 m/s= 200\ \text{m/s}

Svar: 200 m/s

Stående ljudvåg i rör

Slutet i ena änden: L=λ4L = \frac{\lambda}{4}. Öppet i båda: L=λ2L = \frac{\lambda}{2}

I ett rör med längden LL (m) bildas stående ljudvågor. Ett rör som är slutet i ena änden har en nod vid den slutna änden och en buk vid den öppna, så grundtonen har en kvarts våglängd i röret.

Tips: Vid en sluten ände finns en nod, vid en öppen ände en buk.

Räknat exempel

Ett rör som är slutet i ena änden är 0,85 m långt. Vilken frekvens har grundtonen? Ljudfarten är 340 m/s.

  1. λ=4L=3,4 m\lambda = 4L = 3{,}4\ \text{m}
  2. f=3403,4=100 Hzf = \frac{340}{3{,}4} = 100\ \text{Hz}

Svar: 100 Hz

Dopplereffekt för ljud

f′=f⋅vv−vkf' = f\cdot\frac{v}{v - v_k} (källan närmar sig)

En källa med frekvensen ff (Hz) som rör sig med farten vkv_k (m/s) mot lyssnaren uppfattas ha frekvensen f′f'. vv är ljudfarten.

Tips: När källan avlägsnar sig byts minustecknet mot plustecken.

Räknat exempel

En ambulans med sirenfrekvensen 900 Hz kör mot dig med 34 m/s. Vilken frekvens hör du? Ljudfarten är 340 m/s.

  1. f′=900⋅340340−34=900⋅340306=900⋅109f' = 900\cdot\frac{340}{340 - 34} = 900\cdot\frac{340}{306} = 900\cdot\frac{10}{9}
  2. =1000 Hz= 1000\ \text{Hz}

Svar: 1000 Hz

Ljudnivå i decibel

L=10lg⁡II0L = 10\lg\frac{I}{I_0}, I0=10−12 W/m2\quad I_0 = 10^{-12}\ \text{W/m}^2

Ljudnivån LL (dB) jämför intensiteten II (W/m²) med hörtröskeln I0I_0. Skalan är logaritmisk.

Tips: Tio gånger högre intensitet ger 10 dB mer.

Räknat exempel

Intensiteten från en högtalare ökar 100 gånger. Hur mycket ökar ljudnivån?

  1. ΔL=10lg⁡100=10⋅2\Delta L = 10\lg 100 = 10\cdot 2
  2. =20 dB= 20\ \text{dB}

Svar: 20 dB

Intensitet och avstånd

I=P4πr2I = \frac{P}{4\pi r^2}, alltså I∝1r2I \propto \frac{1}{r^2}

En källa med effekten PP (W) som strålar lika åt alla håll fördelar effekten över en sfär med arean 4πr24\pi r^2. Intensiteten II (W/m²) avtar därför med kvadraten på avståndet rr (m).

Tips: Gäller ljud och ljus som sprids lika åt alla håll.

Räknat exempel

Du går från 2,0 m till 6,0 m från en lampa. Hur många gånger lägre blir intensiteten?

  1. Avståndet tredubblas.
  2. I2I1=132=19\frac{I_2}{I_1} = \frac{1}{3^2} = \frac{1}{9}

Svar: 9 gånger lägre

Var på provet behövs formlerna?

Enligt vår egen genomgång av proven 2024–2026, som finns publicerade på provets officiella webbplats, har uppgifter av den här typen återkommit på följande ställen:

  • Vågor, ljud och optik: Fysik nr 11 (optik: tunn lins, förstoring, brännvidd) och vågrörelse

Numreringen gäller de senaste årens prov och kan ändras. Gamla prov med facit finns på provets officiella webbplats, se guiden Gamla prov och facit.

Hur lär man sig formlerna utantill?

Läs inte bara igenom listan. Täck över formeln, försök skriva den själv och kontrollera sedan. Gör om det med några dagars mellanrum, och oftare för de formler du glömmer. Kontrollera enheterna i varje formel du skriver: stämmer inte dimensionen är formeln fel. Mer om metoden finns i guiden Formler du måste kunna utantill.

Fler formelområden

Till formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.