Algebra, ekvationer och olikheter: formler att kunna utantill till MaFy-provet

Uppdaterad 15 oktober 2026 · 11 min läsning · Av Anders Karlsson

Här är 27 formler och samband inom algebra, ekvationer och olikheter som du behöver kunna utantill till Matematik- och fysikprovet (MaFy-provet), där formelsamling inte är tillåten. Varje formel har en kort förklaring med storheter och enheter och ett räknat exempel som går att lösa utan miniräknare.

Samma formler finns som formelkort i MaFy-appen, där du övar på dem med självbedömning och får tillbaka korten när det är dags att repetera.

Öva på de här formlerna i appen

Översikt: algebra, ekvationer och olikheter i en tabell

Samband	Formel
Potenslagar	$a^m a^n = a^{m+n}$ , $\quad \frac{a^m}{a^n} = a^{m-n}$ , $\quad (a^m)^n = a^{mn}$
Negativa exponenter och bråkexponenter	$a^{-n} = \frac{1}{a^n}$ , $\quad a^0 = 1$ , $\quad a^{1/n} = \sqrt[n]{a}$ , $\quad a^{m/n} = \sqrt[n]{a^m}$
Räkneregler för rötter	$\sqrt{ab} = \sqrt{a}\sqrt{b}$ , $\quad \sqrt{\frac{a}{b}} = \frac{\sqrt{a}}{\sqrt{b}}$ , $\quad \sqrt{a^2} = \|a\|$
Förlänga med konjugatet	$\frac{1}{\sqrt{a} + \sqrt{b}} = \frac{\sqrt{a} - \sqrt{b}}{a - b}$ $\quad (a, b \ge 0,\ a \ne b)$
Kvadreringsreglerna	$(a + b)^2 = a^2 + 2ab + b^2$ , $\quad (a - b)^2 = a^2 - 2ab + b^2$
Konjugatregeln	$(a + b)(a - b) = a^2 - b^2$
Kuben av en summa	$(a + b)^3 = a^3 + 3a^2b + 3ab^2 + b^3$
pq-formeln	$x = -\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2 - q}$
abc-formeln och diskriminanten	$x = \frac{-b \pm \sqrt{b^2 - 4ac}}{2a}$ $(a \ne 0)$ , $\quad D = b^2 - 4ac$
Vietas formler	$x_1 + x_2 = -p$ , $\quad x_1x_2 = q$
Kvadratkomplettering	$x^2 + bx = \left(x + \frac{b}{2}\right)^2 - \left(\frac{b}{2}\right)^2$
Faktorsatsen	Om $p(a) = 0$ är $(x - a)$ en faktor i $p(x)$
Logaritmens definition	$y = \lg x \Leftrightarrow 10^y = x$ , $\quad y = \ln x \Leftrightarrow e^y = x$ (för $x > 0$ )
Logaritmlagarna	$\ln(xy) = \ln x + \ln y$ , $\quad \ln\frac{x}{y} = \ln x - \ln y$ , $\quad \ln x^p = p\ln x$
Byte av bas	$\log_a x = \frac{\ln x}{\ln a} = \frac{\lg x}{\lg a}$
Exponentialekvationer	$x = \frac{\lg b}{\lg a}$ (ta logaritmen av båda leden; $a > 0$ , $a \ne 1$ , $b > 0$ )
Absolutbelopp	$\|x\| = x$ om $x \ge 0$ , $\quad \|x\| = -x$ om $x < 0$
Olikheter med absolutbelopp	$a - r < x < a + r$ $\quad (r > 0)$
Räkneregler för olikheter	Olikhetstecknet vänds: $a < b \Rightarrow -a > -b$
Teckenstudium	Teckentabell: bestäm tecknet för varje faktor i intervallen mellan nollställena och multiplicera ihop tecknen
Rotekvationer och falska rötter	Pröva lösningarna i den ursprungliga ekvationen – kvadrering kan ge falska rötter
Definitionsmängd	$\sqrt{u}$ : $u \ge 0$ , $\quad \ln u$ och $\lg u$ : $u > 0$ , $\quad \frac{1}{u}$ : $u \ne 0$
Rot ur ett rotuttryck	$\sqrt{a + b \pm 2\sqrt{ab}} = \sqrt{a} \pm \sqrt{b}$ $\quad (a \ge b \ge 0)$
Summa och differens av kuber	$a^3 - b^3 = (a - b)(a^2 + ab + b^2)$ , $\quad a^3 + b^3 = (a + b)(a^2 - ab + b^2)$
Komplexa tal	$i^2 = -1$ , $\quad \bar{z} = a - bi$ , $\quad z\bar{z} = a^2 + b^2 = \|z\|^2$
Implikation, omvändning och kontraposition	Kontrapositionen $\neg Q \Rightarrow \neg P$ följer (ekvivalent). Omvändningen $Q \Rightarrow P$ och inversen $\neg P \Rightarrow \neg Q$ följer inte
Bråkräkning	$\frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad + bc}{bd}$ , $\quad \frac{a/b}{c/d} = \frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}$

Formlerna en och en

Potenslagar

a^m a^n = a^{m+n}

\quad \frac{a^m}{a^n} = a^{m-n}

\quad (a^m)^n = a^{mn}

Vid multiplikation av potenser med samma bas $a$ adderas exponenterna, vid division subtraheras de, och en potens av en potens ger produkten av exponenterna. För exponenter som inte är heltal förutsätts $a > 0$ .

Tips: Lagarna gäller bara för samma bas.

Räknat exempel

Förenkla $\frac{2^7\cdot 2^3}{(2^2)^4}$ .

$2^7\cdot 2^3 = 2^{10}$ och $(2^2)^4 = 2^8$
$\frac{2^{10}}{2^8} = 2^2 = 4$

Svar: 4

Negativa exponenter och bråkexponenter

a^{-n} = \frac{1}{a^n}

\quad a^0 = 1

\quad a^{1/n} = \sqrt[n]{a}

\quad a^{m/n} = \sqrt[n]{a^m}

En negativ exponent betyder det inverterade värdet, och en bråkexponent betyder en rot. Definitionerna gör att potenslagarna gäller även för dessa exponenter.

Tips: $a^{-n}$ och $a^0$ kräver $a \ne 0$ . Bråkexponenter som $a^{1/n}$ och $a^{m/n}$ används bara för $a > 0$ .

Räknat exempel

Beräkna $8^{-2/3}$ .

$8^{1/3} = 2$ , så $8^{2/3} = 2^2 = 4$
$8^{-2/3} = \frac{1}{4}$

Svar: 1/4

Räkneregler för rötter

\sqrt{ab} = \sqrt{a}\sqrt{b}

\quad \sqrt{\frac{a}{b}} = \frac{\sqrt{a}}{\sqrt{b}}

\quad \sqrt{a^2} = |a|

Kvadratroten ur en produkt eller kvot kan delas upp när $a \ge 0$ och $b \ge 0$ (för kvoten krävs $b > 0$ ). Roten ur en summa kan inte delas upp. $\sqrt{a^2} = |a|$ eftersom kvadratroten aldrig är negativ.

Tips: Men $\sqrt{a + b} \ne \sqrt{a} + \sqrt{b}$ .

Räknat exempel

Förenkla $\sqrt{50} + \sqrt{18}$ .

$\sqrt{50} = \sqrt{25\cdot 2} = 5\sqrt{2}$ och $\sqrt{18} = 3\sqrt{2}$
$5\sqrt{2} + 3\sqrt{2} = 8\sqrt{2}$

Svar: $8\sqrt{2}$

Förlänga med konjugatet

\frac{1}{\sqrt{a} + \sqrt{b}} = \frac{\sqrt{a} - \sqrt{b}}{a - b}

\quad (a, b \ge 0,\ a \ne b)

Genom att förlänga med konjugatet $\sqrt{a} - \sqrt{b}$ blir nämnaren $(\sqrt{a})^2 - (\sqrt{b})^2 = a - b$ , utan rötter.

Tips: Konjugatregeln tar bort rötterna i nämnaren.

Räknat exempel

Skriv $\frac{2}{\sqrt{3} + 1}$ utan rot i nämnaren.

$\frac{2(\sqrt{3} - 1)}{(\sqrt{3} + 1)(\sqrt{3} - 1)} = \frac{2(\sqrt{3} - 1)}{3 - 1}$
$= \sqrt{3} - 1$

Svar: $\sqrt{3} - 1$

Kvadreringsreglerna

(a + b)^2 = a^2 + 2ab + b^2

\quad (a - b)^2 = a^2 - 2ab + b^2

Kvadraten av en summa eller differens ger två kvadrattermer och dubbla produkten. Reglerna används också baklänges vid faktorisering.

Tips: Glöm inte dubbla produkten $2ab$ .

Räknat exempel

Utveckla $(2x - 3)^2$ .

$(2x)^2 - 2\cdot 2x\cdot 3 + 3^2$
$= 4x^2 - 12x + 9$

Svar: $4x^2 - 12x + 9$

Konjugatregeln

(a + b)(a - b) = a^2 - b^2

Produkten av en summa och en differens av samma termer är skillnaden mellan kvadraterna. Baklänges faktoriserar den en differens av två kvadrater.

Tips: Bra för huvudräkning: $49\cdot 51 = 50^2 - 1$ .

Räknat exempel

Beräkna $103\cdot 97$ utan miniräknare.

$(100 + 3)(100 - 3) = 100^2 - 3^2$
$= 10\,000 - 9 = 9991$

Svar: 9991

Kuben av en summa

(a + b)^3 = a^3 + 3a^2b + 3ab^2 + b^3

Kuben av en summa ger fyra termer med koefficienterna 1, 3, 3, 1. För $(a - b)^3$ växlar tecknen: $a^3 - 3a^2b + 3ab^2 - b^3$ .

Tips: Koefficienterna 1, 3, 3, 1 kommer från Pascals triangel.

Räknat exempel

Utveckla $(x + 2)^3$ .

$x^3 + 3x^2\cdot 2 + 3x\cdot 2^2 + 2^3$
$= x^3 + 6x^2 + 12x + 8$

Svar: $x^3 + 6x^2 + 12x + 8$

pq-formeln

x = -\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2 - q}

Formeln ger lösningarna till en andragradsekvation på normalform. Tecknet på uttrycket under rottecknet avgör om det finns två, en (dubbelrot) eller inga reella lösningar.

Tips: Dela först med koefficienten framför $x^2$ .

Räknat exempel

Lös $x^2 - 6x + 5 = 0$ .

$x = 3 \pm \sqrt{9 - 5} = 3 \pm 2$
$x_1 = 5$ , $x_2 = 1$

Svar: x = 1 eller x = 5

abc-formeln och diskriminanten

x = \frac{-b \pm \sqrt{b^2 - 4ac}}{2a}

(a \ne 0)

\quad D = b^2 - 4ac

Den allmänna lösningsformeln för andragradsekvationer. Diskriminanten $D$ avgör antalet reella lösningar utan att man behöver lösa ekvationen.

Tips: $D > 0$ : två reella rötter, $D = 0$ : dubbelrot, $D < 0$ : inga reella rötter.

Räknat exempel

För vilka värden på $k$ har $x^2 + kx + 9 = 0$ en dubbelrot?

Dubbelrot när $D = k^2 - 4\cdot 9 = 0$
$k^2 = 36$ , alltså $k = \pm 6$

Svar: k = −6 eller k = 6

Vietas formler

x_1 + x_2 = -p

\quad x_1x_2 = q

Rötterna $x_1$ och $x_2$ till en andragradsekvation hänger ihop med koefficienterna. Det gör att man kan beräkna uttryck som $x_1^2 + x_2^2$ utan att lösa ekvationen.

Tips: För $ax^2 + bx + c = 0$ : summa $-\frac{b}{a}$ , produkt $\frac{c}{a}$ .

Räknat exempel

Ekvationen $x^2 - 3x - 5 = 0$ har rötterna $x_1$ och $x_2$ . Beräkna $x_1^2 + x_2^2$ .

$x_1 + x_2 = 3$ , $x_1x_2 = -5$
$x_1^2 + x_2^2 = (x_1 + x_2)^2 - 2x_1x_2 = 9 + 10 = 19$

Svar: 19

Kvadratkomplettering

x^2 + bx = \left(x + \frac{b}{2}\right)^2 - \left(\frac{b}{2}\right)^2

Genom att skriva ett andragradsuttryck som en kvadrat plus en konstant kan man hitta minsta värdet och symmetrilinjen, eller lösa ekvationen.

Tips: Ger direkt parabelns extrempunkt (vertex) och symmetrilinje.

Räknat exempel

Bestäm det minsta värdet av $x^2 - 8x + 20$ .

$x^2 - 8x + 20 = (x - 4)^2 - 16 + 20 = (x - 4)^2 + 4$
Minsta värdet är 4 (för $x = 4$ ).

Svar: 4

Faktorsatsen

p(a) = 0

är

(x - a)

en faktor i

p(x)

Ett polynom $p(x)$ har nollstället $x = a$ precis när det är delbart med $(x - a)$ . Mer allmänt är resten vid division med $(x - a)$ lika med $p(a)$ . Det används för att faktorisera polynom av grad tre eller högre.

Tips: Har polynomet heltalskoefficienter och ledande koefficient 1 är varje heltalsrot en delare till konstanttermen. Allmänt: $(kx - m)$ är en faktor precis när $p\left(\frac{m}{k}\right) = 0$ .

Räknat exempel

Faktorisera $x^3 - 7x + 6$ .

$p(1) = 1 - 7 + 6 = 0$ , så $(x - 1)$ är en faktor.
$x^3 - 7x + 6 = (x - 1)(x^2 + x - 6) = (x - 1)(x - 2)(x + 3)$

Svar: (x − 1)(x − 2)(x + 3)

Logaritmens definition

y = \lg x \Leftrightarrow 10^y = x

\quad y = \ln x \Leftrightarrow e^y = x

(för

x > 0

)

Logaritmen av $x$ är den exponent basen måste upphöjas till för att ge $x$ . Den är bara definierad för positiva $x$ .

Tips: $\lg 1 = \ln 1 = 0$ , $\lg 10 = 1$ , $\ln e = 1$ .

Räknat exempel

Beräkna $\lg 0{,}001 + \ln e^3$ .

$\lg 10^{-3} = -3$ och $\ln e^3 = 3$
$-3 + 3 = 0$

Svar: 0

Logaritmlagarna

\ln(xy) = \ln x + \ln y

\quad \ln\frac{x}{y} = \ln x - \ln y

\quad \ln x^p = p\ln x

Lagarna gäller för alla logaritmer med samma bas och för $x, y > 0$ . De följer av potenslagarna.

Tips: Men $\ln(x + y) \ne \ln x + \ln y$ och $\ln(xy) \ne \ln x\cdot\ln y$ . Se upp: $\ln x^2 = 2\ln|x|$ för alla $x \ne 0$ .

Räknat exempel

Förenkla $\lg 8 + \lg 25 - \lg 2$ .

$\lg\frac{8\cdot 25}{2} = \lg 100$
$= 2$

Svar: 2

Byte av bas

\log_a x = \frac{\ln x}{\ln a} = \frac{\lg x}{\lg a}

En logaritm med basen $a$ kan skrivas som en kvot av logaritmer med valfri annan bas ( $a > 0$ , $a \ne 1$ , $x > 0$ ).

Tips: Användbart när en logaritm med ovanlig bas ska räknas ut.

Räknat exempel

Beräkna $\log_8 32$ .

$\log_8 32 = \frac{\log_2 32}{\log_2 8} = \frac{5}{3}$

Svar: 5/3

Exponentialekvationer

x = \frac{\lg b}{\lg a}

(ta logaritmen av båda leden;

a > 0

a \ne 1

b > 0

)

En ekvation där den obekanta står i exponenten löses genom att logaritmera båda leden och använda $\lg a^x = x\lg a$ .

Tips: Med basen $e$ : $e^x = b \Leftrightarrow x = \ln b$ .

Räknat exempel

Lös $3\cdot 2^x = 48$ .

Dela med 3: $2^x = 16$
Logaritmera: $x = \frac{\lg 16}{\lg 2} = \frac{4\lg 2}{\lg 2} = 4$ (eller direkt: $16 = 2^4$ )

Svar: x = 4

Absolutbelopp

|x| = x

x \ge 0

\quad |x| = -x

x < 0

Absolutbeloppet är talets avstånd till noll och är aldrig negativt. Ekvationer och olikheter med belopp löses ofta genom att dela upp i fall.

Tips: $|x - a|$ är avståndet mellan $x$ och $a$ på tallinjen.

Räknat exempel

Lös ekvationen $|2x - 3| = 5$ .

$2x - 3 = 5$ ger $x = 4$
$2x - 3 = -5$ ger $x = -1$

Svar: x = −1 eller x = 4

Olikheter med absolutbelopp

a - r < x < a + r

\quad (r > 0)

Olikheten säger att avståndet mellan $x$ och $a$ är mindre än $r$ , alltså att $x$ ligger i ett intervall med mittpunkten $a$ .

Tips: $|x - a| > r$ betyder i stället $x < a - r$ eller $x > a + r$ .

Räknat exempel

Hur många heltal uppfyller $|x + 2| \le 3$ ?

$-3 \le x + 2 \le 3 \Rightarrow -5 \le x \le 1$
Heltalen $-5, -4, \ldots, 1$ : 7 st.

Svar: 7

Räkneregler för olikheter

Olikhetstecknet vänds:

a < b \Rightarrow -a > -b

Man får addera samma tal och multiplicera med samma positiva tal i båda leden. Vid multiplikation eller division med ett negativt tal måste olikhetstecknet vändas.

Tips: Multiplicera aldrig med ett uttryck vars tecken är okänt – gör teckenstudium i stället.

Räknat exempel

Lös $5 - 2x > 11$ .

$-2x > 6$
Dela med $-2$ och vänd tecknet: $x < -3$

Svar: x < −3

Teckenstudium

Teckentabell: bestäm tecknet för varje faktor i intervallen mellan nollställena och multiplicera ihop tecknen

Faktorisera, markera alla nollställen till täljare och nämnare på tallinjen och bestäm uttryckets tecken i varje intervall. Ta med täljarens nollställen om olikheten inte är strikt.

Tips: Nollställen i nämnaren får aldrig ingå i lösningen.

Räknat exempel

Lös olikheten $\frac{x - 2}{x + 1} < 0$ .

Täljaren byter tecken i $x = 2$ , nämnaren i $x = -1$ .
Kvoten är negativ mellan dem: $-1 < x < 2$ .

Svar: −1 < x < 2

Rotekvationer och falska rötter

Pröva lösningarna i den ursprungliga ekvationen – kvadrering kan ge falska rötter

Kvadrering är ingen ekvivalent omskrivning: $a = b$ ger $a^2 = b^2$ , men inte omvänt. Därför kan nya lösningar uppstå som inte uppfyller den ursprungliga ekvationen.

Tips: Roten $\sqrt{\cdot}$ är alltid icke-negativ, så högerledet måste också vara det.

Räknat exempel

Lös $\sqrt{x + 6} = x$ .

Kvadrera: $x + 6 = x^2 \Rightarrow x^2 - x - 6 = 0 \Rightarrow x = 3$ eller $x = -2$
Prövning: $x = 3$ ger $3 = 3$ ; $x = -2$ ger $2 = -2$ , falsk.

Svar: x = 3

Definitionsmängd

\sqrt{u}

u \ge 0

\quad \ln u

och

\lg u

u > 0

\quad \frac{1}{u}

u \ne 0

Definitionsmängden är de $x$ för vilka uttrycket är definierat. Varje rot, logaritm och nämnare ger ett villkor, och alla villkor måste gälla samtidigt.

Tips: Bestäm definitionsmängden innan du förenklar – en förenkling kan dölja ett villkor.

Räknat exempel

Bestäm definitionsmängden för $f(x) = \frac{\sqrt{4 - x}}{\ln x}$ .

Roten: $4 - x \ge 0 \Rightarrow x \le 4$ . Logaritmen: $x > 0$ .
Nämnaren: $\ln x \ne 0 \Rightarrow x \ne 1$ . Alltså $0 < x \le 4$ , $x \ne 1$ .

Svar: 0 < x ≤ 4, x ≠ 1

Rot ur ett rotuttryck

\sqrt{a + b \pm 2\sqrt{ab}} = \sqrt{a} \pm \sqrt{b}

\quad (a \ge b \ge 0)

Eftersom $(\sqrt{a} \pm \sqrt{b})^2 = a + b \pm 2\sqrt{ab}$ kan uttrycket under roten ibland skrivas som en kvadrat. Villkoret $a \ge b$ behövs för att $\sqrt{a} - \sqrt{b}$ inte ska vara negativt.

Tips: Leta efter två tal med summan framför roten och produkten under den.

Räknat exempel

Förenkla $\sqrt{5 + 2\sqrt{6}} - \sqrt{5 - 2\sqrt{6}}$ .

$3 + 2 = 5$ och $3\cdot 2 = 6$ , så $5 \pm 2\sqrt{6} = (\sqrt{3} \pm \sqrt{2})^2$
$(\sqrt{3} + \sqrt{2}) - (\sqrt{3} - \sqrt{2}) = 2\sqrt{2}$

Svar: $2\sqrt{2}$

Summa och differens av kuber

a^3 - b^3 = (a - b)(a^2 + ab + b^2)

\quad a^3 + b^3 = (a + b)(a^2 - ab + b^2)

Motsvarigheten till konjugatregeln för kuber. Den används för att faktorisera och förkorta uttryck med tredjepotenser.

Tips: Den andragradsfaktorn har inga reella nollställen (om $b \ne 0$ ).

Räknat exempel

Faktorisera $x^3 - 8$ .

$x^3 - 8 = x^3 - 2^3$
$= (x - 2)(x^2 + 2x + 4)$

Svar: (x − 2)(x² + 2x + 4)

Komplexa tal

i^2 = -1

\quad \bar{z} = a - bi

\quad z\bar{z} = a^2 + b^2 = |z|^2

Ett komplext tal $z = a + bi$ har realdelen $a$ och imaginärdelen $b$ . Produkten av ett tal och dess konjugat är reell, och därför kan man göra nämnaren reell vid division.

Tips: Division: förläng med nämnarens konjugat.

Räknat exempel

Skriv $\frac{3 + i}{1 - i}$ på formen $a + bi$ .

$\frac{(3 + i)(1 + i)}{(1 - i)(1 + i)} = \frac{3 + 3i + i + i^2}{1 + 1}$
$= \frac{2 + 4i}{2} = 1 + 2i$

Svar: 1 + 2i

Implikation, omvändning och kontraposition

Kontrapositionen

\neg Q \Rightarrow \neg P

följer (ekvivalent). Omvändningen

Q \Rightarrow P

och inversen

\neg P \Rightarrow \neg Q

följer inte

En implikation $P \Rightarrow Q$ säger att $Q$ är sant varje gång $P$ är sant. Den är logiskt ekvivalent med sin kontraposition, men inte med sin omvändning – den måste i så fall bevisas separat.

Tips: " $Q$ är nödvändigt för $P$ " och " $P$ är tillräckligt för $Q$ " betyder båda $P \Rightarrow Q$ .

Räknat exempel

Satsen ”Om $n$ är delbart med 6 så är $n$ jämnt” är sann. Vad följer av den: ”om $n$ är jämnt så är $n$ delbart med 6” eller ”om $n$ är udda så är $n$ inte delbart med 6”?

Det första påståendet är omvändningen och följer inte (motexempel: $n = 4$ ).
Det andra är kontrapositionen och följer.

Svar: Det andra (kontrapositionen)

Bråkräkning

\frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad + bc}{bd}

\quad \frac{a/b}{c/d} = \frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}

Bråk adderas efter förlängning till gemensam nämnare. Att dividera med ett bråk är detsamma som att multiplicera med det inverterade bråket.

Tips: Använd minsta gemensamma nämnare för mindre tal.

Räknat exempel

Skriv $\dfrac{\frac{1}{2} + \frac{1}{3}}{\frac{5}{4}}$ som ett förkortat bråk.

$\frac{1}{2} + \frac{1}{3} = \frac{5}{6}$
$\frac{5}{6}\cdot\frac{4}{5} = \frac{4}{6} = \frac{2}{3}$

Svar: 2/3

Var på provet behövs formlerna?

Enligt vår egen genomgång av proven 2024–2026, som finns publicerade på provets officiella webbplats, har uppgifter av den här typen återkommit på följande ställen:

Algebra, ekvationer och olikheter: Matematik A1–A12, B21–B22, B25–B27 (förenkling, rötter, olikheter, logaritmer, andragradsekvationer)

Numreringen gäller de senaste årens prov och kan ändras. Gamla prov med facit finns på provets officiella webbplats, se guiden Gamla prov och facit.

Hur lär man sig formlerna utantill?

Läs inte bara igenom listan. Täck över formeln, försök skriva den själv och kontrollera sedan. Gör om det med några dagars mellanrum, och oftare för de formler du glömmer. Kontrollera enheterna i varje formel du skriver: stämmer inte dimensionen är formeln fel. Mer om metoden finns i guiden Formler du måste kunna utantill.

Fler formelområden

Mekanik 38 formler
El och magnetism 24 formler
Vågor och optik 18 formler
Modern fysik 19 formler
Termofysik 15 formler
Konstanter och storleksordningar 29 formler
Trigonometri och geometri 26 formler
Derivator och integraler 20 formler

Till formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.