Konstanter och storleksordningar: formler att kunna utantill till MaFy-provet

Uppdaterad 15 oktober 2026 · 10 min läsning · Av Anders Karlsson

Här är 29 formler och samband inom konstanter och storleksordningar som du behöver kunna utantill till Matematik- och fysikprovet (MaFy-provet), där formelsamling inte är tillåten. Varje formel har en kort förklaring med storheter och enheter och ett räknat exempel som går att lösa utan miniräknare.

Samma formler finns som formelkort i MaFy-appen, där du övar på dem med självbedömning och får tillbaka korten när det är dags att repetera.

Öva på de här formlerna i appen

Översikt: konstanter och storleksordningar i en tabell

SambandFormel
Coulombs konstantk=14πε0≈8,99⋅109 N m2/C2k = \frac{1}{4\pi\varepsilon_0} \approx 8{,}99\cdot 10^{9}\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{C}^2
Elektroner per sekund i en ström1 C/s1,60⋅10−19 C≈6,25⋅1018\frac{1\ \text{C/s}}{1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{C}} \approx 6{,}25\cdot 10^{18} elektroner per sekund
hc i eV·nmhc≈1240 eV⋅nmhc \approx 1240\ \text{eV}\cdot\text{nm}
Synligt ljusca 400400–700 nm700\ \text{nm} (violett–rött); f=cλf = \frac{c}{\lambda}
Ett år i sekunder1 a˚r≈3,2⋅107 s≈π⋅107 s1\ \text{år} \approx 3{,}2\cdot 10^{7}\ \text{s} \approx \pi\cdot 10^7\ \text{s}
Ett dygn i sekunder24⋅3600=86 400≈8,64⋅104 s24\cdot 3600 = 86\,400 \approx 8{,}64\cdot 10^{4}\ \text{s}
Solens massa i jordmassorMsolMjorden≈2,0⋅10306,0⋅1024≈3,3⋅105\frac{M_{\text{sol}}}{M_{\text{jorden}}} \approx \frac{2{,}0\cdot 10^{30}}{6{,}0\cdot 10^{24}} \approx 3{,}3\cdot 10^{5}
Vattens densitetρ≈1,0⋅103 kg/m3\rho \approx 1{,}0\cdot 10^{3}\ \text{kg/m}^3 (1 g/cm³, 1 kg/liter)
Vätets spektralserierLyman: till n=1n = 1 (ultraviolett, 10,2–13,6 eV). Balmer: till n=2n = 2 (synligt och nära UV, 1,9–3,4 eV)
SI-systemets grundenheterm (längd), kg (massa), s (tid), A (ström), K (temperatur), mol (substansmängd), cd (ljusstyrka)
Härledda enheter i grundenheterN=kg m/s2\text{N} = \text{kg}\,\text{m/s}^2, J=kg m2/s2\text{J} = \text{kg}\,\text{m}^2/\text{s}^2, W=kg m2/s3\text{W} = \text{kg}\,\text{m}^2/\text{s}^3, Pa=kg/(m s2)\text{Pa} = \text{kg}/(\text{m}\,\text{s}^2), C=A s\text{C} = \text{A}\,\text{s}, V=kg m2/(A s3)\text{V} = \text{kg}\,\text{m}^2/(\text{A}\,\text{s}^3), Ω=kg m2/(A2s3)\Omega = \text{kg}\,\text{m}^2/(\text{A}^2\text{s}^3), T=kg/(A s2)\text{T} = \text{kg}/(\text{A}\,\text{s}^2)
Ljusets färdsträcka på kort tid300 m300\ \text{m} respektive 30 cm30\ \text{cm}
Elektronens och protonens viloenergimec2≈0,511 MeVm_ec^2 \approx 0{,}511\ \text{MeV}
Atomens storlek∼10−10 m\sim 10^{-10}\ \text{m} (0,1 nm)
Atomkärnans storlek∼10−15\sim 10^{-15}–10−14 m10^{-14}\ \text{m} (några femtometer)
Typiska energier i eVkT≈0,025 eVkT \approx 0{,}025\ \text{eV}; synlig foton ca 22–3 eV3\ \text{eV}; ca 8 MeV8\ \text{MeV} per nukleon
Avståndet jorden–månen≈3,8⋅108 m\approx 3{,}8\cdot 10^{8}\ \text{m} (ca 60 jordradier)
Solens radie≈7⋅108 m\approx 7\cdot 10^{8}\ \text{m} (ca 110 jordradier)
Ljusets fartc≈3,00⋅108 m/sc \approx 3{,}00\cdot 10^{8}\ \text{m/s}
Elementarladdningene≈1,60⋅10−19 Ce \approx 1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{C}
Elektronvolt1 eV≈1,60⋅10−19 J1\ \text{eV} \approx 1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{J}
Plancks konstanth≈6,63⋅10−34 J sh \approx 6{,}63\cdot 10^{-34}\ \text{J}\,\text{s}
GravitationskonstantenG≈6,67⋅10−11 N m2/kg2G \approx 6{,}67\cdot 10^{-11}\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{kg}^2
Tyngdaccelerationeng≈9,82 m/s2g \approx 9{,}82\ \text{m/s}^2
Jordens radieRjorden≈6,4⋅106 mR_{\text{jorden}} \approx 6{,}4\cdot 10^{6}\ \text{m} (6 400 km)
Avståndet jorden–solen≈1,5⋅1011 m\approx 1{,}5\cdot 10^{11}\ \text{m} (1 AE)
Jordens massaMjorden≈6,0⋅1024 kgM_{\text{jorden}} \approx 6{,}0\cdot 10^{24}\ \text{kg}
Ljusår1 ljusa˚r≈9,5⋅1015 m1\ \text{ljusår} \approx 9{,}5\cdot 10^{15}\ \text{m}
Lufttrycket vid havsytanp0≈1,0⋅105 Pap_0 \approx 1{,}0\cdot 10^{5}\ \text{Pa}

Formlerna en och en

Coulombs konstant

k=14πε0≈8,99⋅109 N m2/C2k = \frac{1}{4\pi\varepsilon_0} \approx 8{,}99\cdot 10^{9}\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{C}^2

Konstanten i Coulombs lag för kraften mellan två punktladdningar i vakuum. Den uttrycks med den elektriska konstanten ε0≈8,85⋅10−12 F/m\varepsilon_0 \approx 8{,}85\cdot 10^{-12}\ \text{F/m}.

Tips: Provets lista ger bara ε0\varepsilon_0. Räkna ofta med k≈9⋅109k \approx 9\cdot 10^9.

Räknat exempel

Två laddningar på vardera 1,0 μC1{,}0\ \mu\text{C} befinner sig 0,30 m från varandra. Hur stor är kraften mellan dem?

  1. F=9,0⋅109⋅(1,0⋅10−6)20,302=9,0⋅109⋅1,0⋅10−120,090F = 9{,}0\cdot 10^9\cdot\frac{(1{,}0\cdot 10^{-6})^2}{0{,}30^2} = 9{,}0\cdot 10^9\cdot\frac{1{,}0\cdot 10^{-12}}{0{,}090}
  2. =0,10 N= 0{,}10\ \text{N}

Svar: 0,10 N

Elektroner per sekund i en ström

1 C/s1,60⋅10−19 C≈6,25⋅1018\frac{1\ \text{C/s}}{1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{C}} \approx 6{,}25\cdot 10^{18} elektroner per sekund

Strömmen II (A) är laddning per sekund. Varje elektron bär elementarladdningen ee, så antalet elektroner per sekund är Ie\frac{I}{e}.

Tips: Återkommer på provet (fysik nr 6). I=NetI = \frac{Ne}{t}.

Räknat exempel

Genom en lampa går strömmen 0,32 A. Hur många elektroner passerar per sekund?

  1. N=Ie=0,321,6⋅10−19N = \frac{I}{e} = \frac{0{,}32}{1{,}6\cdot 10^{-19}}
  2. =0,20⋅1019=2,0⋅1018= 0{,}20\cdot 10^{19} = 2{,}0\cdot 10^{18}

Svar: 2,0·10¹⁸ per sekund

hc i eV·nm

hc≈1240 eV⋅nmhc \approx 1240\ \text{eV}\cdot\text{nm}

Fotonenergin är E=hcλE = \frac{hc}{\lambda}. Med hc≈1240 eV⋅nmhc \approx 1240\ \text{eV}\cdot\text{nm} får man energin direkt i eV när våglängden anges i nm.

Tips: Foton med λ=620 nm\lambda = 620\ \text{nm} har alltså E≈2 eVE \approx 2\ \text{eV}.

Räknat exempel

Hur stor energi har en foton med våglängden 310 nm (ultraviolett)?

  1. E=1240310 eVE = \frac{1240}{310}\ \text{eV}
  2. =4,0 eV= 4{,}0\ \text{eV}

Svar: 4,0 eV

Synligt ljus

ca 400400–700 nm700\ \text{nm} (violett–rött); f=cλf = \frac{c}{\lambda}

Ögat uppfattar elektromagnetisk strålning med våglängder från ca 400 nm (violett) till ca 700 nm (rött). Frekvensen ff (Hz) och våglängden λ\lambda (m) hänger ihop via ljusfarten cc.

Tips: Kortare våglängd ger högre frekvens och högre fotonenergi.

Räknat exempel

Vilken frekvens har blågrönt ljus med våglängden 500 nm?

  1. f=3,0⋅108500⋅10−9=3,0⋅1085,0⋅10−7f = \frac{3{,}0\cdot 10^8}{500\cdot 10^{-9}} = \frac{3{,}0\cdot 10^8}{5{,}0\cdot 10^{-7}}
  2. =6,0⋅1014 Hz= 6{,}0\cdot 10^{14}\ \text{Hz}

Svar: 6,0·10¹⁴ Hz

Ett år i sekunder

1 a˚r≈3,2⋅107 s≈π⋅107 s1\ \text{år} \approx 3{,}2\cdot 10^{7}\ \text{s} \approx \pi\cdot 10^7\ \text{s}

Ett år har 365⋅24⋅3600≈3,15⋅107365\cdot 24\cdot 3600 \approx 3{,}15\cdot 10^7 sekunder. Minnesregeln π⋅107 s\pi\cdot 10^7\ \text{s} är bra för överslag.

Tips: 365⋅24⋅3600≈3,15⋅107365\cdot 24\cdot 3600 \approx 3{,}15\cdot 10^7.

Räknat exempel

Ungefär hur många sekunder är 20 år?

  1. 20⋅3,2⋅107=64⋅10720\cdot 3{,}2\cdot 10^7 = 64\cdot 10^7
  2. ≈6⋅108 s\approx 6\cdot 10^8\ \text{s}

Svar: ca 6·10⁸ s

Ett dygn i sekunder

24⋅3600=86 400≈8,64⋅104 s24\cdot 3600 = 86\,400 \approx 8{,}64\cdot 10^{4}\ \text{s}

Ett dygn är 24 timmar à 3600 s. Det behövs till exempel för jordens rotation och för satelliter som följer jordens rotation.

Tips: Bra vid omloppstider. Jordens rotation relativt stjärnorna, och därmed en geostationär satellits omloppstid, är ett stjärndygn: ca 23 h 56 min ≈ 86 164 s. För överslag räcker 86 400 s.

Räknat exempel

En punkt på ekvatorn rör sig ett varv (ca 4,0⋅1074{,}0\cdot 10^7 m) per dygn. Ungefär hur stor är farten?

  1. v=4,0⋅1078,64⋅104v = \frac{4{,}0\cdot 10^7}{8{,}64\cdot 10^4}
  2. ≈460 m/s\approx 460\ \text{m/s}

Svar: ca 460 m/s

Solens massa i jordmassor

MsolMjorden≈2,0⋅10306,0⋅1024≈3,3⋅105\frac{M_{\text{sol}}}{M_{\text{jorden}}} \approx \frac{2{,}0\cdot 10^{30}}{6{,}0\cdot 10^{24}} \approx 3{,}3\cdot 10^{5}

Solen är ungefär 330 000 gånger tyngre än jorden. Sådana kvoter är användbara när man ska avgöra vilket av flera tal som är störst.

Tips: Massorna står på listan, men kvoten är bra för storleksordningsfrågor (fysik nr 8).

Vattens densitet

ρ≈1,0⋅103 kg/m3\rho \approx 1{,}0\cdot 10^{3}\ \text{kg/m}^3 (1 g/cm³, 1 kg/liter)

En liter vatten väger ungefär 1 kg. Luft vid havsytan har densiteten ca 1,2 kg/m31{,}2\ \text{kg/m}^3, alltså ungefär 800 gånger mindre.

Tips: Luftens densitet står på listan, vattnets inte.

Räknat exempel

Hur stor massa har vattnet i ett akvarium som är 50 cm × 30 cm × 40 cm?

  1. V=5,0⋅3,0⋅4,0 dm3=60 dm3V = 5{,}0\cdot 3{,}0\cdot 4{,}0\ \text{dm}^3 = 60\ \text{dm}^3
  2. m=60 kgm = 60\ \text{kg}

Svar: 60 kg

Vätets spektralserier

Lyman: till n=1n = 1 (ultraviolett, 10,2–13,6 eV). Balmer: till n=2n = 2 (synligt och nära UV, 1,9–3,4 eV)

Övergångar ned till grundtillståndet ger fotoner med minst 10,2 eV10{,}2\ \text{eV}, som alla är ultravioletta. Övergångar ned till n=2n = 2 ger fotoner med högst 3,4 eV3{,}4\ \text{eV}, varav de första ligger i synligt ljus.

Tips: Balmerlinjen 3→23 \to 2 är röd: 1,9 eV1{,}9\ \text{eV}, ca 656 nm656\ \text{nm}.

Räknat exempel

Vilken energi har fotonen i Balmerseriens första linje (n=3→2n = 3 \to 2)?

  1. E3=−13,69≈−1,51 eVE_3 = -\frac{13{,}6}{9} \approx -1{,}51\ \text{eV}, E2=−3,40 eVE_2 = -3{,}40\ \text{eV}
  2. E=−1,51−(−3,40)≈1,9 eVE = -1{,}51 - (-3{,}40) \approx 1{,}9\ \text{eV}

Svar: ca 1,9 eV (rött ljus, 656 nm)

SI-systemets grundenheter

m (längd), kg (massa), s (tid), A (ström), K (temperatur), mol (substansmängd), cd (ljusstyrka)

Alla andra SI-enheter är härledda ur de sju grundenheterna. Vid dimensionsanalys skriver man varje storhet i grundenheter och kräver att båda leden i en formel får samma enhet.

Tips: Vid dimensionsanalys räcker oftast kg, m, s (och A för elektriska storheter).

Räknat exempel

Visa att Lg\sqrt{\frac{L}{g}} har enheten sekund, där LL är en längd och gg en acceleration.

  1. [Lg]=mm/s2=s2\left[\frac{L}{g}\right] = \frac{\text{m}}{\text{m/s}^2} = \text{s}^2
  2. s2=s\sqrt{\text{s}^2} = \text{s}

Svar: Enheten är s

Härledda enheter i grundenheter

N=kg m/s2\text{N} = \text{kg}\,\text{m/s}^2, J=kg m2/s2\text{J} = \text{kg}\,\text{m}^2/\text{s}^2, W=kg m2/s3\text{W} = \text{kg}\,\text{m}^2/\text{s}^3, Pa=kg/(m s2)\text{Pa} = \text{kg}/(\text{m}\,\text{s}^2), C=A s\text{C} = \text{A}\,\text{s}, V=kg m2/(A s3)\text{V} = \text{kg}\,\text{m}^2/(\text{A}\,\text{s}^3), Ω=kg m2/(A2s3)\Omega = \text{kg}\,\text{m}^2/(\text{A}^2\text{s}^3), T=kg/(A s2)\text{T} = \text{kg}/(\text{A}\,\text{s}^2)

De härledda enheterna fås ur de formler som definierar storheterna. De behövs vid dimensionsanalys (provets uppgifter nr 9 och 15), där man jämför exponenterna för kg, m, s och A.

Tips: Härled i stället för att minnas: F=maF = ma, W=FsW = Fs, P=W/tP = W/t, p=F/Ap = F/A, Q=ItQ = It, U=P/IU = P/I, R=U/IR = U/I, F=BIlF = BIl.

Räknat exempel

Vilken enhet i SI-grundenheter har fjäderkonstanten kk i F=kxF = kx?

  1. [k]=[F][x]=kg m/s2m[k] = \frac{[F]}{[x]} = \frac{\text{kg}\,\text{m/s}^2}{\text{m}}
  2. =kg/s2= \text{kg/s}^2

Svar: kg/s² (= N/m)

Ljusets färdsträcka på kort tid

300 m300\ \text{m} respektive 30 cm30\ \text{cm}

Med c=3,0⋅108 m/sc = 3{,}0\cdot 10^8\ \text{m/s} hinner ljuset 300 m på en mikrosekund och 30 cm på en nanosekund. Det gör överslag med snabba partiklar enkla.

Tips: Praktiskt vid relativitetsuppgifter med myoner och partiklar.

Räknat exempel

En partikel med farten 0,8c0{,}8c lever i 2,0 μs mätt i laboratoriet. Hur långt hinner den?

  1. s=0,8⋅300 m/μs⋅2,0 μss = 0{,}8\cdot 300\ \text{m}/\mu\text{s}\cdot 2{,}0\ \mu\text{s}
  2. =480 m= 480\ \text{m}

Svar: 480 m

Elektronens och protonens viloenergi

mec2≈0,511 MeVm_ec^2 \approx 0{,}511\ \text{MeV}

Viloenergin E0=mc2E_0 = mc^2 uttryckt i elektronvolt. Den är praktisk i kärn- och partikelfysik, till exempel vid parbildning, där en foton måste ha minst 2mec2≈1,02 MeV2m_ec^2 \approx 1{,}02\ \text{MeV}.

Tips: Protonens viloenergi är ca 938 MeV938\ \text{MeV}.

Räknat exempel

Hur stor energi frigörs när en elektron och en positron i vila annihileras?

  1. E=2mec2=2⋅0,511 MeVE = 2m_ec^2 = 2\cdot 0{,}511\ \text{MeV}
  2. ≈1,02 MeV\approx 1{,}02\ \text{MeV}

Svar: ca 1,02 MeV

Atomens storlek

∼10−10 m\sim 10^{-10}\ \text{m} (0,1 nm)

Atomer har radier på ungefär 10−1010^{-10} m. Det är också den typiska våglängden för röntgenstrålning som används för att undersöka kristaller.

Tips: Avståndet mellan atomerna i ett fast ämne är av samma storleksordning.

Räknat exempel

Ungefär hur många atomer ligger på rad längs en millimeter?

  1. En atom är ca 2⋅10−102\cdot 10^{-10} m bred.
  2. 10−32⋅10−10=5⋅106\frac{10^{-3}}{2\cdot 10^{-10}} = 5\cdot 10^{6}

Svar: ca 5 miljoner

Atomkärnans storlek

∼10−15\sim 10^{-15}–10−14 m10^{-14}\ \text{m} (några femtometer)

Atomkärnor har radier på några femtometer (1 fm=10−15 m1\ \text{fm} = 10^{-15}\ \text{m}). Nästan all massa finns i kärnan, medan nästan hela atomens volym är tom.

Tips: Kärnan är ungefär 10 000–100 000 gånger mindre än atomen.

Räknat exempel

Om en atomkärna förstorades till en ärta med diametern 5 mm, ungefär hur stor skulle atomen bli?

  1. Atomen är ca 10510^{5} gånger större än kärnan.
  2. 5 mm⋅105=500 m5\ \text{mm}\cdot 10^5 = 500\ \text{m}

Svar: ca 500 m i diameter

Typiska energier i eV

kT≈0,025 eVkT \approx 0{,}025\ \text{eV}; synlig foton ca 22–3 eV3\ \text{eV}; ca 8 MeV8\ \text{MeV} per nukleon

Energier i mikrovärlden anges i elektronvolt, 1 eV≈1,6⋅10−19 J1\ \text{eV} \approx 1{,}6\cdot 10^{-19}\ \text{J}. Värmerörelse ligger på hundradels eV, kemi och synligt ljus på några eV och kärnfysik på MeV.

Tips: Kemiska bindningar ligger på några eV, kärnprocesser på MeV – en miljon gånger mer.

Räknat exempel

Hur många joule motsvarar en foton på 2,5 eV?

  1. E=2,5⋅1,6⋅10−19E = 2{,}5\cdot 1{,}6\cdot 10^{-19}
  2. =4,0⋅10−19 J= 4{,}0\cdot 10^{-19}\ \text{J}

Svar: 4,0·10⁻¹⁹ J

Avståndet jorden–månen

≈3,8⋅108 m\approx 3{,}8\cdot 10^{8}\ \text{m} (ca 60 jordradier)

Månen ligger ungefär 380 000 km bort, cirka 60 jordradier. Det är användbart i uppgifter om gravitation, tidvatten och omloppstider.

Tips: Ljuset tar drygt en sekund till månen.

Räknat exempel

Hur lång tid tar en radiosignal från jorden till månen och tillbaka?

  1. t=2⋅3,8⋅1083,0⋅108t = \frac{2\cdot 3{,}8\cdot 10^8}{3{,}0\cdot 10^8}
  2. ≈2,5 s\approx 2{,}5\ \text{s}

Svar: ca 2,5 s

Solens radie

≈7⋅108 m\approx 7\cdot 10^{8}\ \text{m} (ca 110 jordradier)

Solens radie är ungefär 700 000 km, drygt hundra gånger jordens radie. Avståndet till solen är ca 200 solradier.

Tips: Solen och månen ser ungefär lika stora ut från jorden.

Ljusets fart

c≈3,00⋅108 m/sc \approx 3{,}00\cdot 10^{8}\ \text{m/s}

Ljusets fart i vakuum är densamma för alla observatörer. Inget föremål med massa kan nå den.

Elementarladdningen

e≈1,60⋅10−19 Ce \approx 1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{C}

Laddningen hos en proton, och med minustecken hos en elektron. All fri laddning är en heltalsmultipel av ee.

Tips: Strömmen 1 A1\ \text{A} motsvarar ca 6,25⋅10186{,}25\cdot 10^{18} elektroner per sekund.

Elektronvolt

1 eV≈1,60⋅10−19 J1\ \text{eV} \approx 1{,}60\cdot 10^{-19}\ \text{J}

En elektronvolt är den energi en partikel med laddningen ee får när den accelereras genom spänningen 1 V: E=eUE = eU.

Tips: Energin en elektron får när den accelereras genom spänningen 1 V1\ \text{V}.

Räknat exempel

En elektron accelereras från vila genom spänningen 200 V. Hur stor rörelseenergi får den, i eV och i J?

  1. E=eU=200 eVE = eU = 200\ \text{eV}
  2. =200⋅1,6⋅10−19=3,2⋅10−17 J= 200\cdot 1{,}6\cdot 10^{-19} = 3{,}2\cdot 10^{-17}\ \text{J}

Svar: 200 eV = 3,2·10⁻¹⁷ J

Plancks konstant

h≈6,63⋅10−34 J sh \approx 6{,}63\cdot 10^{-34}\ \text{J}\,\text{s}

Plancks konstant kopplar en fotons energi till dess frekvens: E=hfE = hf.

Tips: Fotonenergi E=hf=hcλE = hf = \frac{hc}{\lambda}.

Gravitationskonstanten

G≈6,67⋅10−11 N m2/kg2G \approx 6{,}67\cdot 10^{-11}\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{kg}^2

Konstanten i Newtons gravitationslag F=Gm1m2r2F = G\frac{m_1m_2}{r^2}. Den är mycket liten, så gravitationen märks bara när minst en massa är stor.

Tyngdaccelerationen

g≈9,82 m/s2g \approx 9{,}82\ \text{m/s}^2

Accelerationen för en fritt fallande kropp nära jordytan. Värdet varierar något med latitud och höjd.

Tips: På provet räknar man ofta med g=10 m/s2g = 10\ \text{m/s}^2 – läs uppgiften.

Jordens radie

Rjorden≈6,4⋅106 mR_{\text{jorden}} \approx 6{,}4\cdot 10^{6}\ \text{m} (6 400 km)

Jordens medelradie är ungefär 6 400 km. Den behövs när man räknar med gravitationen på olika höjder över jordytan.

Tips: Jordens omkrets är ca 40 000 km.

Räknat exempel

Hur många gånger svagare är gravitationen på höjden en jordradie över jordytan än vid ytan?

  1. Avståndet till jordens centrum fördubblas.
  2. F∝1r2F \propto \frac{1}{r^2} ger faktorn 14\frac{1}{4}.

Svar: 4 gånger svagare

Avståndet jorden–solen

≈1,5⋅1011 m\approx 1{,}5\cdot 10^{11}\ \text{m} (1 AE)

En astronomisk enhet (AE) är jordens medelavstånd till solen, ungefär 150 miljoner km.

Tips: Solljuset tar ca 8 minuter till jorden.

Räknat exempel

Hur lång tid tar ljuset från solen till jorden?

  1. t=1,5⋅10113,0⋅108=500 st = \frac{1{,}5\cdot 10^{11}}{3{,}0\cdot 10^8} = 500\ \text{s}
  2. ≈8 min\approx 8\ \text{min}

Svar: ca 8 minuter

Jordens massa

Mjorden≈6,0⋅1024 kgM_{\text{jorden}} \approx 6{,}0\cdot 10^{24}\ \text{kg}

Jordens massa är ungefär 6⋅10246\cdot 10^{24} kg. Den hänger ihop med gg och jordradien genom g=GMR2g = \frac{GM}{R^2}.

Tips: Kan fås ur g=GMR2g = \frac{GM}{R^2}.

Ljusår

1 ljusa˚r≈9,5⋅1015 m1\ \text{ljusår} \approx 9{,}5\cdot 10^{15}\ \text{m}

Den sträcka ljuset färdas på ett år. Ett ljusår är en längd, inte en tid.

Tips: c⋅1 a˚r=3⋅108⋅3,15⋅107c\cdot 1\ \text{år} = 3\cdot 10^8\cdot 3{,}15\cdot 10^7.

Lufttrycket vid havsytan

p0≈1,0⋅105 Pap_0 \approx 1{,}0\cdot 10^{5}\ \text{Pa}

Normalt lufttryck är ungefär 100 kPa. Det motsvarar trycket från en vattenpelare på ca 10 m.

Tips: Motsvarar trycket från ca 10 m vattenpelare.

Var på provet behövs formlerna?

Enligt vår egen genomgång av proven 2024–2026, som finns publicerade på provets officiella webbplats, har uppgifter av den här typen återkommit på följande ställen:

  • Konstanter och storleksordningar: Hela fysikprovet (inga hjälpmedel; överslag och storleksordning, t.ex. nr 6, 8 och 12)

Numreringen gäller de senaste årens prov och kan ändras. Gamla prov med facit finns på provets officiella webbplats, se guiden Gamla prov och facit.

Hur lär man sig formlerna utantill?

Läs inte bara igenom listan. Täck över formeln, försök skriva den själv och kontrollera sedan. Gör om det med några dagars mellanrum, och oftare för de formler du glömmer. Kontrollera enheterna i varje formel du skriver: stämmer inte dimensionen är formeln fel. Mer om metoden finns i guiden Formler du måste kunna utantill.

Fler formelområden

Till formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.