El och magnetism: formler att kunna utantill till MaFy-provet

Uppdaterad 15 oktober 2026 · 10 min läsning · Av Anders Karlsson

Här är 24 formler och samband inom el och magnetism som du behöver kunna utantill till Matematik- och fysikprovet (MaFy-provet), där formelsamling inte är tillåten. Varje formel har en kort förklaring med storheter och enheter och ett räknat exempel som går att lösa utan miniräknare.

Samma formler finns som formelkort i MaFy-appen, där du övar på dem med självbedömning och får tillbaka korten när det är dags att repetera.

Öva på de här formlerna i appen

Översikt: el och magnetism i en tabell

SambandFormel
Coulombs lagF=kQ1Q2r2F = k\frac{Q_1Q_2}{r^2}, k=14πε0≈8,99⋅109 N m2/C2\quad k = \frac{1}{4\pi\varepsilon_0} \approx 8{,}99\cdot 10^9\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{C}^2
Elektrisk fältstyrkaE=FqE = \frac{F}{q}, E=kQr2\quad E = k\frac{Q}{r^2}
Homogent fält mellan plattorE=UdE = \frac{U}{d}
Laddad partikel mellan plattora=qEm=qUmda = \frac{qE}{m} = \frac{qU}{md} vinkelrätt mot plattorna; x=v0tx = v_0t, y=at22\quad y = \frac{at^2}{2} (kastparabel)
Laddning accelererad genom en spänningW=qU=mv22W = qU = \frac{mv^2}{2} (från vila, v≪cv \ll c)
Elektrisk strömI=QtI = \frac{Q}{t}
Ohms lagU=RIU = RI
Resistans och resistivitetR=ρlAR = \frac{\rho l}{A}
Elektrisk effektP=UI=RI2=U2RP = UI = RI^2 = \frac{U^2}{R}
Elektrisk energiE=PtE = Pt, 1 kWh=3,6⋅106 J\quad 1\ \text{kWh} = 3{,}6\cdot 10^6\ \text{J}
Seriekoppling av resistorerR=R1+R2+…R = R_1 + R_2 + \ldots
Parallellkoppling av resistorer1R=1R1+1R2+…\frac{1}{R} = \frac{1}{R_1} + \frac{1}{R_2} + \ldots, för två: R=R1R2R1+R2R = \frac{R_1R_2}{R_1 + R_2}
Kirchhoffs lagarStrömmen in i en knutpunkt = strömmen ut. Summan av spänningarna runt en sluten slinga = 0
Polspänning och inre resistansU=E−RiIU = \mathcal{E} - R_iI
KondensatorQ=CUQ = CU, W=CU22\quad W = \frac{CU^2}{2}
Kraft på strömförande ledareF=BIlF = BIl
Kraft på laddad partikel i magnetfältF=qvBF = qvB
Cirkelbana i magnetfältr=mvqBr = \frac{mv}{qB}
Magnetfält kring rak ledareB=μ0I2πaB = \frac{\mu_0 I}{2\pi a}, μ0≈4π⋅10−7 T m/A\quad \mu_0 \approx 4\pi\cdot 10^{-7}\ \text{T}\,\text{m/A}
Magnetfält i lång spoleB=μ0NIlB = \frac{\mu_0 NI}{l}
InduktionslagenE=−NΔΦΔt\mathcal{E} = -N\frac{\Delta\Phi}{\Delta t}, Φ=BA\quad \Phi = BA
Inducerad ems i rörlig ledareE=Blv\mathcal{E} = Blv
TransformatorU1U2=N1N2\frac{U_1}{U_2} = \frac{N_1}{N_2}, U1I1=U2I2\quad U_1I_1 = U_2I_2
Effektivvärde för växelspänningUeff=U^2U_{\text{eff}} = \frac{\hat{U}}{\sqrt{2}}

Formlerna en och en

Coulombs lag

F=kQ1Q2r2F = k\frac{Q_1Q_2}{r^2}, k=14πε0≈8,99⋅109 N m2/C2\quad k = \frac{1}{4\pi\varepsilon_0} \approx 8{,}99\cdot 10^9\ \text{N}\,\text{m}^2/\text{C}^2

Två punktladdningar Q1Q_1 och Q2Q_2 (C) på avståndet rr (m) påverkar varandra med kraften FF (N) längs linjen mellan dem. Kraften avtar med kvadraten på avståndet.

Tips: Lika laddningar repellerar, olika attraherar.

Räknat exempel

Hur ändras kraften mellan två laddningar om båda laddningarna fördubblas och avståndet tredubblas?

  1. Laddningarna ger faktorn 2⋅2=42\cdot 2 = 4, avståndet faktorn 132=19\frac{1}{3^2} = \frac{1}{9}.
  2. Fny=49FF_{\text{ny}} = \frac{4}{9}F

Svar: Kraften blir 4/9 av den ursprungliga

Elektrisk fältstyrka

E=FqE = \frac{F}{q}, E=kQr2\quad E = k\frac{Q}{r^2}

Fältstyrkan EE (N/C = V/m) är kraften per laddning på en liten testladdning qq (C). Kring en punktladdning QQ avtar den med kvadraten på avståndet rr (m).

Tips: Fältet pekar bort från positiv laddning.

Räknat exempel

En laddning på 2,0 μC2{,}0\ \mu\text{C} påverkas av kraften 0,010 N i ett elektriskt fält. Hur stor är fältstyrkan?

  1. E=Fq=0,0102,0⋅10−6E = \frac{F}{q} = \frac{0{,}010}{2{,}0\cdot 10^{-6}}
  2. =5,0⋅103 N/C= 5{,}0\cdot 10^{3}\ \text{N/C}

Svar: 5,0·10³ N/C

Homogent fält mellan plattor

E=UdE = \frac{U}{d}

Mellan två stora parallella plattor är fältet homogent. Fältstyrkan EE (V/m) är spänningen UU (V) delad med avståndet dd (m).

Tips: Fältet är homogent (lika starkt överallt) mellan plattorna.

Räknat exempel

Två plattor med avståndet 4,0 mm har spänningen 200 V mellan sig. Hur stor är fältstyrkan?

  1. E=2000,0040E = \frac{200}{0{,}0040}
  2. =5,0⋅104 V/m= 5{,}0\cdot 10^{4}\ \text{V/m}

Svar: 5,0·10⁴ V/m

Laddad partikel mellan plattor

a=qEm=qUmda = \frac{qE}{m} = \frac{qU}{md} vinkelrätt mot plattorna; x=v0tx = v_0t, y=at22\quad y = \frac{at^2}{2} (kastparabel)

Fältet E=UdE = \frac{U}{d} (V/m) ger en konstant kraft qEqE vinkelrätt mot plattorna, så partikeln med massan mm (kg) och laddningen qq (C) får konstant acceleration i den riktningen medan farten v0v_0 (m/s) längs plattorna är oförändrad. Tyngdkraften är försumbar för elektroner och joner.

Tips: Samma räkning som horisontellt kast, med qEm\frac{qE}{m} i stället för gg.

Räknat exempel

En jon med qm=1,0⋅108 C/kg\frac{q}{m} = 1{,}0\cdot 10^{8}\ \text{C/kg} skjuts in med farten 1,0⋅106 m/s1{,}0\cdot 10^6\ \text{m/s} mellan två plattor som är 10 cm långa. Fältstyrkan är 2,0⋅103 V/m2{,}0\cdot 10^3\ \text{V/m}. Hur mycket har jonen avböjts när den lämnar plattorna?

  1. a=qmE=1,0⋅108⋅2,0⋅103=2,0⋅1011 m/s2a = \frac{q}{m}E = 1{,}0\cdot 10^8\cdot 2{,}0\cdot 10^3 = 2{,}0\cdot 10^{11}\ \text{m/s}^2
  2. t=0,101,0⋅106=1,0⋅10−7 st = \frac{0{,}10}{1{,}0\cdot 10^6} = 1{,}0\cdot 10^{-7}\ \text{s}
  3. y=2,0⋅1011⋅(1,0⋅10−7)22=1,0⋅10−3 my = \frac{2{,}0\cdot 10^{11}\cdot (1{,}0\cdot 10^{-7})^2}{2} = 1{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{m}

Svar: 1,0 mm

Laddning accelererad genom en spänning

W=qU=mv22W = qU = \frac{mv^2}{2} (från vila, v≪cv \ll c)

Det elektriska fältet uträttar arbetet W=qUW = qU (J) på laddningen qq (C) när den passerar spänningen UU (V). Startar den från vila blir arbetet rörelseenergi. Uttrycket mv22\frac{mv^2}{2} gäller bara när farten är liten jämfört med ljusfarten. En elektron som accelereras genom tiotals kV eller mer måste räknas relativistiskt: qU=(γ−1)mc2qU = (\gamma - 1)mc^2.

Tips: För en elektron: UU volt ger UU elektronvolt.

Räknat exempel

En elektron accelereras från vila genom spänningen 100 V. Hur stor rörelseenergi får den?

  1. W=eU=100 eVW = eU = 100\ \text{eV}
  2. =100⋅1,6⋅10−19=1,6⋅10−17 J= 100\cdot 1{,}6\cdot 10^{-19} = 1{,}6\cdot 10^{-17}\ \text{J}

Svar: 1,6·10⁻¹⁷ J (100 eV)

Elektrisk ström

I=QtI = \frac{Q}{t}

Strömmen II (A) är den laddning QQ (C) som passerar ett tvärsnitt per tidsenhet tt (s).

Tips: 1 A1\ \text{A} motsvarar ca 6,25⋅10186{,}25\cdot 10^{18} elektroner per sekund.

Räknat exempel

Laddningen 3,0 C passerar en ledare på 1,5 s. Hur stor är strömmen?

  1. I=3,01,5I = \frac{3{,}0}{1{,}5}
  2. =2,0 A= 2{,}0\ \text{A}

Svar: 2,0 A

Ohms lag

U=RIU = RI

Spänningen UU (V) över en resistor är resistansen RR (Ω) gånger strömmen II (A).

Tips: Gäller för en resistor med konstant resistans (inte för t.ex. en glödlampa vars resistans ändras med temperaturen).

Räknat exempel

Över en resistor på 4,0 Ω4{,}0\ \Omega ligger spänningen 12 V. Hur stor är strömmen?

  1. I=UR=124,0I = \frac{U}{R} = \frac{12}{4{,}0}
  2. =3,0 A= 3{,}0\ \text{A}

Svar: 3,0 A

Resistans och resistivitet

R=ρlAR = \frac{\rho l}{A}

Resistansen RR (Ω) är proportionell mot längden ll (m) och omvänt proportionell mot tvärsnittsarean AA (m²). Resistiviteten ρ\rho (Ω·m) är en materialkonstant.

Tips: Dubbelt så lång tråd: dubbla resistansen. Dubbla arean: halva resistansen.

Räknat exempel

En koppartråd är 10 m lång och har tvärsnittsarean 1,0 mm21{,}0\ \text{mm}^2. Resistiviteten är 1,7⋅10−8 Ω m1{,}7\cdot 10^{-8}\ \Omega\,\text{m}. Hur stor är resistansen?

  1. A=1,0⋅10−6 m2A = 1{,}0\cdot 10^{-6}\ \text{m}^2
  2. R=1,7⋅10−8⋅101,0⋅10−6=0,17 ΩR = \frac{1{,}7\cdot 10^{-8}\cdot 10}{1{,}0\cdot 10^{-6}} = 0{,}17\ \Omega

Svar: 0,17 Ω

Elektrisk effekt

P=UI=RI2=U2RP = UI = RI^2 = \frac{U^2}{R}

Effekten PP (W) som omvandlas i en komponent är spänningen UU (V) gånger strömmen II (A). Med Ohms lag kan den skrivas på två andra sätt.

Tips: Använd U2R\frac{U^2}{R} när spänningen är känd, RI2RI^2 när strömmen är känd.

Räknat exempel

En värmeslinga på 6,0 Ω6{,}0\ \Omega ansluts till 12 V. Hur stor effekt utvecklas?

  1. P=U2R=1446,0P = \frac{U^2}{R} = \frac{144}{6{,}0}
  2. =24 W= 24\ \text{W}

Svar: 24 W

Elektrisk energi

E=PtE = Pt, 1 kWh=3,6⋅106 J\quad 1\ \text{kWh} = 3{,}6\cdot 10^6\ \text{J}

Energin EE (J) är effekten PP (W) gånger tiden tt (s). En kilowattimme är energin från effekten 1 kW under en timme.

Tips: Elräkningen anges i kWh.

Räknat exempel

En ugn med effekten 2,0 kW är på i 3,0 timmar. Hur mycket energi förbrukas, i kWh och i J?

  1. E=2,0⋅3,0=6,0 kWhE = 2{,}0\cdot 3{,}0 = 6{,}0\ \text{kWh}
  2. =6,0⋅3,6⋅106≈2,2⋅107 J= 6{,}0\cdot 3{,}6\cdot 10^6 \approx 2{,}2\cdot 10^{7}\ \text{J}

Svar: 6,0 kWh ≈ 22 MJ

Seriekoppling av resistorer

R=R1+R2+…R = R_1 + R_2 + \ldots

Seriekopplade resistorer har samma ström II, och spänningen delas mellan dem. Ersättningsresistansen RR (Ω) är summan.

Tips: Samma ström genom alla; spänningarna adderas.

Räknat exempel

Resistorerna 4,0 Ω4{,}0\ \Omega och 6,0 Ω6{,}0\ \Omega seriekopplas till 20 V. Hur stor är spänningen över den mindre resistorn?

  1. R=10 ΩR = 10\ \Omega, I=2010=2,0 AI = \frac{20}{10} = 2{,}0\ \text{A}
  2. U1=4,0⋅2,0=8,0 VU_1 = 4{,}0\cdot 2{,}0 = 8{,}0\ \text{V}

Svar: 8,0 V

Parallellkoppling av resistorer

1R=1R1+1R2+…\frac{1}{R} = \frac{1}{R_1} + \frac{1}{R_2} + \ldots, för två: R=R1R2R1+R2R = \frac{R_1R_2}{R_1 + R_2}

Parallellkopplade resistorer har samma spänning, och strömmen delas mellan grenarna. Ersättningsresistansen RR (Ω) är mindre än varje enskild resistans.

Tips: Samma spänning över alla grenar; strömmarna adderas. RR blir mindre än den minsta grenen.

Räknat exempel

Resistorerna 3,0 Ω3{,}0\ \Omega och 6,0 Ω6{,}0\ \Omega parallellkopplas. Hur stor är ersättningsresistansen?

  1. R=3,0⋅6,03,0+6,0=189,0R = \frac{3{,}0\cdot 6{,}0}{3{,}0 + 6{,}0} = \frac{18}{9{,}0}
  2. =2,0 Ω= 2{,}0\ \Omega

Svar: 2,0 Ω

Kirchhoffs lagar

Strömmen in i en knutpunkt = strömmen ut. Summan av spänningarna runt en sluten slinga = 0

Strömlagen: den sammanlagda strömmen (A) in i en knutpunkt är lika med den sammanlagda strömmen ut. Spänningslagen: går man ett varv runt en sluten krets är summan av spänningshöjningar och spänningsfall noll.

Tips: Strömlagen följer av att laddning bevaras, spänningslagen av att energi bevaras.

Räknat exempel

In i en knutpunkt går strömmarna 2,0 A och 3,5 A. Ut går två ledningar, och i den ena är strömmen 1,5 A. Hur stor är strömmen i den andra?

  1. In: 2,0+3,5=5,5 A2{,}0 + 3{,}5 = 5{,}5\ \text{A}
  2. Ut: 5,5−1,5=4,0 A5{,}5 - 1{,}5 = 4{,}0\ \text{A}

Svar: 4,0 A

Polspänning och inre resistans

U=E−RiIU = \mathcal{E} - R_iI

En verklig spänningskälla har en inre resistans RiR_i (Ω). När strömmen II (A) går blir polspänningen UU (V) lägre än den elektromotoriska spänningen (ems) E\mathcal{E} (V).

Tips: Ju större ström, desto lägre polspänning.

Räknat exempel

Ett batteri har ems 9,0 V och inre resistans 0,50 Ω0{,}50\ \Omega. Hur stor är polspänningen när strömmen är 2,0 A?

  1. U=9,0−0,50⋅2,0U = 9{,}0 - 0{,}50\cdot 2{,}0
  2. =8,0 V= 8{,}0\ \text{V}

Svar: 8,0 V

Kondensator

Q=CUQ = CU, W=CU22\quad W = \frac{CU^2}{2}

En kondensator med kapacitansen CC (F) och spänningen UU (V) lagrar laddningen QQ (C) och energin WW (J).

Tips: Kapacitans anges ofta i μF.

Räknat exempel

En kondensator på 10 μF10\ \mu\text{F} laddas till 100 V. Hur stor laddning och energi lagras?

  1. Q=10⋅10−6⋅100=1,0⋅10−3 CQ = 10\cdot 10^{-6}\cdot 100 = 1{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{C}
  2. W=10⋅10−6⋅10022=0,050 JW = \frac{10\cdot 10^{-6}\cdot 100^2}{2} = 0{,}050\ \text{J}

Svar: 1,0 mC och 0,050 J

Kraft på strömförande ledare

F=BIlF = BIl

En rak ledare med längden ll (m) som för strömmen II (A) vinkelrätt mot ett magnetfält med flödestätheten BB (T) påverkas av kraften FF (N), vinkelrätt mot både strömmen och fältet.

Tips: Riktningen ges av högerhandsregeln; ingen kraft om strömmen är parallell med fältet.

Räknat exempel

En ledare med längden 0,20 m för strömmen 4,0 A vinkelrätt mot ett magnetfält på 0,50 T. Hur stor är kraften?

  1. F=0,50⋅4,0⋅0,20F = 0{,}50\cdot 4{,}0\cdot 0{,}20
  2. =0,40 N= 0{,}40\ \text{N}

Svar: 0,40 N

Kraft på laddad partikel i magnetfält

F=qvBF = qvB

En partikel med laddningen qq (C) och farten vv (m/s) vinkelrätt mot ett magnetfält BB (T) påverkas av kraften FF (N), vinkelrätt mot både hastigheten och fältet.

Tips: Kraften är alltid vinkelrät mot hastigheten och uträttar inget arbete – farten ändras inte.

Räknat exempel

En proton rör sig med farten 2,0⋅106 m/s2{,}0\cdot 10^6\ \text{m/s} vinkelrätt mot ett magnetfält på 0,50 T. Hur stor är kraften?

  1. F=1,6⋅10−19⋅2,0⋅106⋅0,50F = 1{,}6\cdot 10^{-19}\cdot 2{,}0\cdot 10^6\cdot 0{,}50
  2. =1,6⋅10−13 N= 1{,}6\cdot 10^{-13}\ \text{N}

Svar: 1,6·10⁻¹³ N

Cirkelbana i magnetfält

r=mvqBr = \frac{mv}{qB}

Magnetiska kraften qvBqvB ger centripetalkraften, så partikeln med massan mm (kg), laddningen qq (C) och farten vv (m/s) går i en cirkel med radien rr (m) i fältet BB (T).

Tips: Fås ur qvB=mv2rqvB = \frac{mv^2}{r}.

Räknat exempel

En alfapartikel och en proton har samma fart vinkelrätt mot samma magnetfält. Hur många gånger större är alfapartikelns banradie? (Alfapartikeln har fyra gånger protonens massa och dubbla laddningen.)

  1. r∝mqr \propto \frac{m}{q}
  2. rαrp=42=2\frac{r_\alpha}{r_p} = \frac{4}{2} = 2

Svar: 2 gånger större

Magnetfält kring rak ledare

B=μ0I2πaB = \frac{\mu_0 I}{2\pi a}, μ0≈4π⋅10−7 T m/A\quad \mu_0 \approx 4\pi\cdot 10^{-7}\ \text{T}\,\text{m/A}

En lång rak ledare med strömmen II (A) ger ett magnetfält vars flödestäthet BB (T) avtar omvänt proportionellt mot avståndet aa (m).

Tips: Fältlinjerna är cirklar runt ledaren (högerhandsregeln).

Räknat exempel

Hur starkt är magnetfältet 2,0 cm från en lång rak ledare med strömmen 10 A?

  1. B=4π⋅10−7⋅102π⋅0,020=2⋅10−7⋅100,020B = \frac{4\pi\cdot 10^{-7}\cdot 10}{2\pi\cdot 0{,}020} = \frac{2\cdot 10^{-7}\cdot 10}{0{,}020}
  2. =1,0⋅10−4 T= 1{,}0\cdot 10^{-4}\ \text{T}

Svar: 1,0·10⁻⁴ T

Magnetfält i lång spole

B=μ0NIlB = \frac{\mu_0 NI}{l}

En lång spole med NN varv, längden ll (m) och strömmen II (A) har ett nästan homogent fält BB (T) inuti.

Tips: Fältet är nästan homogent inuti spolen.

Räknat exempel

En spole är 0,50 m lång, har 1000 varv och strömmen 2,0 A. Hur stor är flödestätheten inuti?

  1. B=4π⋅10−7⋅1000⋅2,00,50=1,6π⋅10−3B = \frac{4\pi\cdot 10^{-7}\cdot 1000\cdot 2{,}0}{0{,}50} = 1{,}6\pi\cdot 10^{-3}
  2. ≈5,0⋅10−3 T\approx 5{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{T}

Svar: ca 5,0 mT

Induktionslagen

E=−NΔΦΔt\mathcal{E} = -N\frac{\Delta\Phi}{\Delta t}, Φ=BA\quad \Phi = BA

När det magnetiska flödet Φ\Phi (Wb) genom en spole med NN varv ändras, induceras en ems E\mathcal{E} (V). Φ=BA\Phi = BA för ett homogent fält BB (T) vinkelrätt mot arean AA (m²).

Tips: Minustecknet (Lenz lag): den inducerade strömmen motverkar ändringen.

Räknat exempel

Flödet genom en spole med 50 varv ändras jämnt från 0 till 6,0⋅10−3 Wb6{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{Wb} på 0,10 s. Hur stor ems induceras?

  1. ∣E∣=50⋅6,0⋅10−30,10|\mathcal{E}| = 50\cdot\frac{6{,}0\cdot 10^{-3}}{0{,}10}
  2. =3,0 V= 3{,}0\ \text{V}

Svar: 3,0 V

Inducerad ems i rörlig ledare

E=Blv\mathcal{E} = Blv

En ledare med längden ll (m) som rör sig med farten vv (m/s) vinkelrätt mot magnetfältet BB (T) får en inducerad ems E\mathcal{E} (V) mellan ändarna.

Tips: Ledaren, rörelsen och fältet ska vara vinkelräta mot varandra.

Räknat exempel

En metallstav på 0,50 m rör sig med 10 m/s vinkelrätt mot ett fält på 0,40 T. Hur stor ems induceras?

  1. E=0,40⋅0,50⋅10\mathcal{E} = 0{,}40\cdot 0{,}50\cdot 10
  2. =2,0 V= 2{,}0\ \text{V}

Svar: 2,0 V

Transformator

U1U2=N1N2\frac{U_1}{U_2} = \frac{N_1}{N_2}, U1I1=U2I2\quad U_1I_1 = U_2I_2

I en ideal transformator är spänningarna U1U_1, U2U_2 (V) proportionella mot varvtalen N1N_1, N2N_2 i primär- och sekundärspolen. Effekten in är lika med effekten ut.

Tips: Fungerar bara med växelspänning.

Räknat exempel

En transformator har 1000 varv i primärspolen och 50 varv i sekundärspolen. Primärspänningen är 230 V. Hur stor är sekundärspänningen?

  1. U2=230⋅501000U_2 = 230\cdot\frac{50}{1000}
  2. =11,5 V= 11{,}5\ \text{V}

Svar: 11,5 V

Effektivvärde för växelspänning

Ueff=U^2U_{\text{eff}} = \frac{\hat{U}}{\sqrt{2}}

Effektivvärdet UeffU_{\text{eff}} (V) är den likspänning som ger samma medeleffekt i en resistor. För sinusformad spänning är det toppvärdet U^\hat{U} delat med 2\sqrt{2}.

Tips: Nätspänningen 230 V är ett effektivvärde; toppvärdet är ca 325 V.

Räknat exempel

En sinusformad växelspänning har toppvärdet 14 V. Ungefär hur stort är effektivvärdet?

  1. Ueff=142=72U_{\text{eff}} = \frac{14}{\sqrt{2}} = 7\sqrt{2}
  2. ≈9,9 V\approx 9{,}9\ \text{V}

Svar: ca 9,9 V

Var på provet behövs formlerna?

Enligt vår egen genomgång av proven 2024–2026, som finns publicerade på provets officiella webbplats, har uppgifter av den här typen återkommit på följande ställen:

  • El och magnetism: Fysik nr 6, 10, 18 (ström och elektroner, kretsar, laddad partikel i fält)

Numreringen gäller de senaste årens prov och kan ändras. Gamla prov med facit finns på provets officiella webbplats, se guiden Gamla prov och facit.

Hur lär man sig formlerna utantill?

Läs inte bara igenom listan. Täck över formeln, försök skriva den själv och kontrollera sedan. Gör om det med några dagars mellanrum, och oftare för de formler du glömmer. Kontrollera enheterna i varje formel du skriver: stämmer inte dimensionen är formeln fel. Mer om metoden finns i guiden Formler du måste kunna utantill.

Fler formelområden

Till formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.