Harmonisk svängning: fjäder och pendel
En kropp svänger harmoniskt när kraften som drar tillbaka den är proportionell mot utslaget, som för en vikt i en fjäder. Perioden är för en fjäderpendel och för en pendel – oberoende av amplituden. Energin pendlar mellan fjäderenergi och rörelseenergi, och därför är farten störst i jämviktsläget: .
Kurs: Fysik 2 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Arbete, energi och energiprincipen, Kraft och Newtons lagar.
Begreppen: utslag, amplitud, period
En vikt som hänger i en fjäder har ett jämviktsläge där den kan hänga still. Drar du ned den och släpper svänger den upp och ned kring jämviktsläget. Utslaget är avståndet från jämviktsläget, och amplituden är det största utslaget. Perioden är tiden för en hel svängning (ned, upp och tillbaka till samma läge och riktning), och frekvensen är antalet svängningar per sekund (Hz). Ofta används också vinkelfrekvensen (omega, enhet rad/s). Grafen för utslaget mot tiden blir en sinuskurva: om vikten släpps från vid .
Varför svängningen blir harmonisk
En fjäder drar tillbaka vikten mot jämviktsläget med en kraft som är proportionell mot utslaget: (Hookes lag; minustecknet betyder att kraften pekar mot jämviktsläget). Ju längre ut vikten är, desto större kraft och acceleration tillbaka. Det ger alltid en sinusformad rörelse, en harmonisk svängning. För en fjäderpendel är , alltså . Tyngre vikt ger långsammare svängning, styvare fjäder (större ) snabbare. Perioden beror inte på amplituden: en stor svängning går fortare och hinner runt på samma tid. Fyra gånger så stor massa ger dubbla perioden, eftersom .
Pendeln
En matematisk pendel är en liten tung kula i en lätt tråd med längden . För små utslag (upp till ca 20° är felet i perioden under 1 %) svänger den harmoniskt med . Massan påverkar inte: en tyngre kula dras visserligen hårdare av tyngdkraften, men är lika mycket trögare. Fyra gånger så lång pendel ger dubbla perioden. Utan miniräknare: med blir enkel när är 0,1, 0,4, 0,9, 1,6, 2,5 … m. Till exempel ger m att s.
Energi, maxfart och maxacceleration
Utan friktion är den mekaniska energin konstant. I vändlägena () står vikten still ett ögonblick, och all energi är fjäderenergi: . I jämviktsläget () är all energi rörelseenergi (för en hängande fjäder räknar man fjäderenergin och lägesenergin tillsammans som , med mätt från jämviktsläget): , vilket ger . Accelerationen är tvärtom störst i vändlägena, där kraften är störst: , och noll i jämviktsläget. Mitt emellan, i läget , ger energin , alltså . För en pendel som släpps från höjden över det lägsta läget ger energiprincipen – också för stora utslag.
Resonans
Varje svängande system har en egenfrekvens, den frekvens det svänger med av sig självt. Om man knuffar på systemet i takt med egenfrekvensen – som när man gungar ett barn – växer amplituden för varje knuff. Det kallas resonans. Resonans gör att en stämgaffel kan få en likadan stämgaffel bredvid att ljuda, att ett glas kan spricka av en ton med rätt frekvens och att en gitarrs kropp förstärker strängens ton; den kan också vara farlig för broar och maskiner.
Räknade exempel
Exempel 1
En vikt på 0,50 kg hänger i en fjäder med fjäderkonstanten 50 N/m och svänger med amplituden 10 cm. Bestäm periodtiden, maxfarten och svängningens energi.
- Vinkelfrekvensen: rad/s.
- Perioden: s.
- Maxfarten: m/s.
- Energin: J. Kontroll: J.
Svar: ca 0,63 s; 1,0 m/s; 0,25 J
Exempel 2
En pendel med längden 0,90 m släpps från ett läge 5,0 cm över sitt lägsta läge. Hur lång är perioden, och hur stor är farten i det lägsta läget? Använd .
- Perioden: s.
- Energiprincipen: , så m/s.
Svar: ca 1,9 s; 1,0 m/s
Vanliga fel
- Att tro att perioden ökar när amplituden ökar – för en harmonisk svängning är perioden oberoende av amplituden.
- Att tro att farten är störst i vändlägena – där är den noll; där är i stället accelerationen störst.
- Att blanda ihop frekvensen och vinkelfrekvensen .
- Att tro att en tyngre pendelkula svänger fortare – pendelns period beror bara på längden och .
Formlerna i formelsamlingen
- Svängningstid för fjäderpendel
- Svängningstid för matematisk pendel
- Harmonisk svängning
- Hookes lag
- Energi i en fjäder
- Frekvens och periodtid
Fler förklaringar
- Likformigt accelererad rörelse och fritt fall
- Cirkelrörelse och gravitation
- Dimensionsanalys: vad händer om m fördubblas?
- Arbete, energi och energiprincipen
- Friktion och lutande plan
- Så gör man en härledning
- Kraft och Newtons lagar
- Kraftfigurer – alla krafter på ett föremål
- Kraftmoment och jämvikt för stela kroppar
- Rörelse i grafer: läge, hastighet och acceleration
- Rörelsemängd, impuls och stötar
- Rullning utan glidning och rotationsenergi
- Storheter, enheter och tiopotenser
- Densitet, tryck och lyftkraft
- Vågor, interferens och stående vågor
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.