Rörelsemängd, impuls och stötar
Rörelsemängden är massa gånger hastighet, med tecken för riktningen. I en stöt mellan två föremål är den totala rörelsemängden densamma före och efter, eftersom krafterna mellan dem är lika stora och motriktade. Rörelseenergin bevaras bara i en elastisk stöt; när föremålen fastnar i varandra blir en del av den värme.
Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Arbete, energi och energiprincipen.
Rörelsemängd och impuls
Rörelsemängden är med enheten kg·m/s. Den har riktning: välj ett positivt håll, och en kropp som rör sig åt andra hållet får negativ rörelsemängd. Impulsen är kraft gånger tid, , och den är lika med ändringen i rörelsemängd: . Det är Newtons andra lag skriven på ett annat sätt. En längre stöttid (en airbag, ett böjt knä) ger alltså mindre kraft för samma ändring i rörelsemängd.
Rörelsemängden bevaras
Under en stöt påverkar A och B varandra med lika stora, motriktade krafter under lika lång tid (Newtons tredje lag). A:s rörelsemängd ändras alltså lika mycket som B:s, fast åt motsatt håll, och summan är oförändrad: , där apostrofen betyder "efter stöten". Det gäller alla stötar, så länge inga yttre krafter hinner påverka under stöten.
Oelastisk och elastisk stöt
Fullständigt oelastisk stöt: föremålen fastnar i varandra och får samma hastighet efteråt, . Rörelseenergi försvinner (blir värme och deformation). Elastisk stöt: även rörelseenergin bevaras. Om B står still före stöten blir och . Två lika tunga kulor byter hastighet: den som kom stannar, den som stod går vidare.
Rekyl och ballistisk pendel
Om allt står still från början är den totala rörelsemängden noll – även efteråt. Två personer på is som knuffar ifrån varandra får alltså i belopp: den lättare får större fart. Ballistisk pendel: en kula fastnar i ett hängande block (oelastisk stöt, använd rörelsemängd), och sedan svänger blocket upp (energin bevaras, ). De två stegen får inte blandas ihop.
Räknade exempel
Exempel 1
En vagn på 2 kg med farten 6 m/s krockar med en stillastående vagn på 1 kg, och vagnarna fastnar i varandra. Vilken blir farten, och hur mycket rörelseenergi blir värme?
- Före: kg·m/s.
- Efter: m/s.
- Rörelseenergi före: J. Efter: J.
- Förlust: J.
Svar: 4 m/s, 12 J blir värme
Exempel 2
En boll på 0,2 kg träffar en vägg vinkelrätt med 10 m/s och studsar tillbaka med 10 m/s. Stöten varar 0,02 s. Hur stor är medelkraften från väggen?
- Positivt in mot väggen: före , efter kg·m/s.
- kg·m/s (riktningen är ut från väggen).
- N.
Svar: 200 N
Vanliga fel
- Att glömma tecknet när något rör sig åt andra hållet – då blir ändringen i rörelsemängd för liten.
- Att använda energiprincipen genom en oelastisk stöt.
- Att tro att rörelsemängd och rörelseenergi är samma sak: rörelsemängden bevaras alltid i en stöt, rörelseenergin bara i elastiska.
- Att tro att den tyngre kroppen påverkas av en mindre kraft än den lättare i en krock – krafterna är lika stora.
Formlerna i formelsamlingen
Fler förklaringar
- Likformigt accelererad rörelse och fritt fall
- Cirkelrörelse och gravitation
- Dimensionsanalys: vad händer om m fördubblas?
- Arbete, energi och energiprincipen
- Friktion och lutande plan
- Så gör man en härledning
- Harmonisk svängning: fjäder och pendel
- Kraft och Newtons lagar
- Kraftfigurer – alla krafter på ett föremål
- Kraftmoment och jämvikt för stela kroppar
- Rörelse i grafer: läge, hastighet och acceleration
- Rullning utan glidning och rotationsenergi
- Storheter, enheter och tiopotenser
- Densitet, tryck och lyftkraft
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.