Kraftfigurer – alla krafter på ett föremål

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 5 min läsning · Av Anders Karlsson

En kraftfigur visar alla krafter som verkar på ett enda föremål – och inga andra. Tyngdkraften finns alltid; utöver den finns en kraft för varje sak som föremålet rör vid (golv, snöre, vägg, luft). Det finns ingen "kraft i rörelseriktningen": ett föremål kan röra sig utan att någon kraft drar det framåt. Snedställda krafter delas upp i komposanter längs två vinkelräta riktningar, och sedan används Newtons lagar i varje riktning för sig.

Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Kraft och Newtons lagar.

Öva på det här i appen

Steg för steg

Nästan varje mekanikuppgift börjar med en kraftfigur. (1) Välj ett föremål och rita det som en låda eller en punkt. (2) Rita tyngdkraften mgmg rakt nedåt från föremålets tyngdpunkt – den finns alltid nära jorden. (3) Gå runt föremålets kant och leta efter allt som föremålet rör vid. Varje kontakt ger en kraft: ett underlag ger normalkraft (och kanske friktion), ett snöre ger spännkraft, luft eller vatten ger motstånd. (4) Fråga för varje pil: vilket föremål orsakar den här kraften? Finns det inget svar finns inte kraften. (5) Kontrollera mot rörelsen: står föremålet still eller rör det sig med konstant hastighet ska krafterna ta ut varandra; accelererar det ska nettokraften peka åt samma håll som accelerationen (inte nödvändigtvis åt samma håll som hastigheten). Rita bara krafter som verkar PÅ föremålet – inte krafter som föremålet utövar på något annat.

De vanliga krafterna och deras riktningar

Tyngdkraften Fg=mgF_g = mg pekar alltid rakt nedåt (mot jordens mitt), oavsett hur underlaget lutar. Normalkraften NN från ett underlag pekar vinkelrätt ut från ytan – på ett lutande plan alltså snett, inte rakt uppåt. Den är inte alltid lika stor som mgmg; den blir så stor som behövs för att föremålet inte ska tryckas in i ytan. Friktionen FfF_f verkar längs kontaktytan och motverkar glidning: glider föremålet är friktionen riktad motsatt rörelsen, och ligger det still pekar vilofriktionen åt det håll som behövs för att det ska ligga kvar. På en friktionsfri yta (glatt is) finns ingen friktion. Spännkraften TT i ett snöre drar alltid längs snöret, bort från föremålet – ett snöre kan dra men aldrig trycka. Luftmotståndet FLF_L är riktat motsatt föremålets rörelse genom luften och växer med farten; vid små farter och tunga föremål försummas det ofta.

Krafter som inte finns

Det vanligaste felet är att rita en kraft i rörelseriktningen. En boll som har lämnat handen påverkas inte längre av handen – i luften verkar bara tyngdkraften (och luftmotståndet). En låda som har fått en knuff och glider vidare har ingen kraft framåt; bara friktionen bromsar den. Enligt Newtons första lag behövs ingen kraft för att något ska fortsätta röra sig, bara för att ändra rörelsen. Andra krafter som ofta ritas fel: en "centrifugalkraft" utåt i en cirkelrörelse (i stället pekar nettokraften inåt, mot centrum); en normalkraft på ett föremål som inte rör vid något underlag; friktion på en yta som sägs vara friktionsfri; motkraften enligt Newtons tredje lag på samma föremål (den verkar på det andra föremålet); och samma kraft två gånger under olika namn – "tyngd" och "gravitation" är samma kraft.

Dela upp i komposanter

En sned kraft kan ersättas med två vinkelräta delkrafter, komposanter, som tillsammans gör samma sak. Välj axlar så att så många krafter som möjligt ligger längs dem – på ett vågrätt golv vågrätt och lodrätt, på ett lutande plan längs och vinkelrätt mot planet. En kraft FF som bildar vinkeln α\alpha med den ena axeln har komposanten Fcos⁡αF\cos\alpha längs den axeln och Fsin⁡αF\sin\alpha längs den andra (cos för den sida som ligger an mot vinkeln). Exempel i figuren: en låda dras med snöret snett uppåt. Spännkraften har den vågräta komposanten Tcos⁡αT\cos\alpha framåt och den lodräta Tsin⁡αT\sin\alpha uppåt. Den lodräta komposanten lyfter lite, så normalkraften blir mindre än mgmg: N=mg−Tsin⁡αN = mg - T\sin\alpha. Glider lådan med konstant fart är dessutom Ff=Tcos⁡αF_f = T\cos\alpha. Skriv sedan Newtons andra lag i varje riktning för sig: Fx=maxF_x = ma_x och Fy=mayF_y = ma_y. Snälla vinklar: sin⁡30∘=cos⁡60∘=0,5\sin 30^\circ = \cos 60^\circ = 0{,}5, cos⁡30∘=sin⁡60∘=32≈0,87\cos 30^\circ = \sin 60^\circ = \frac{\sqrt{3}}{2} \approx 0{,}87, och i en 3-4-5-triangel är sin⁡α=0,6\sin\alpha = 0{,}6 och cos⁡α=0,8\cos\alpha = 0{,}8.

mg N Ff T T·cos α T·sin α α

Kontrollera kraftfiguren

Tre snabba kontroller avslöjar de flesta fel. Rörelsekontrollen: är hastigheten konstant (eller noll) ska pilarna kunna läggas efter varandra till en sluten figur – nettokraften är noll. En fallskärmshoppare som faller med konstant fart har alltså ett luftmotstånd som är lika stort som tyngdkraften, inte mindre. Orsakskontrollen: varje pil ska ha en "avsändare" – jorden, golvet, snöret, luften. Riktningskontrollen: normalkraft vinkelrätt mot ytan, friktion längs ytan, spännkraft längs snöret, tyngdkraft lodrätt nedåt. Kom ihåg att en kraftfigur inte visar hastigheten. En boll i högsta punkten av ett kast har farten åt sidan men bara en kraft, tyngdkraften, nedåt.

Räknade exempel

Exempel 1

En hockeypuck glider åt höger med konstant fart på glatt (friktionsfri) is. Vilka krafter verkar på pucken?

  1. Tyngdkraften mgmg rakt nedåt – den finns alltid.
  2. Pucken rör vid isen: isen ger normalkraften NN uppåt. Friktion finns inte, eftersom isen är friktionsfri.
  3. Pucken rör inget annat. Ingen klubba trycker längre, så det finns ingen kraft åt höger.
  4. Kontroll: farten är konstant, så nettokraften ska vara noll: N=mgN = mg och inga vågräta krafter. Det stämmer.

Svar: Bara mgmg nedåt och NN uppåt

Exempel 2

En låda med massan 10 kg dras med konstant fart längs ett vågrätt golv. Snöret drar med 50 N och bildar vinkeln 37° med golvet (sin⁡37∘≈0,6\sin 37^\circ \approx 0{,}6, cos⁡37∘≈0,8\cos 37^\circ \approx 0{,}8). Bestäm normalkraften och friktionskraften. Använd g=10g = 10 m/s².

  1. Krafter: mg=100mg = 100 N nedåt, NN uppåt, FfF_f bakåt längs golvet och T=50T = 50 N snett uppåt framåt.
  2. Komposanter av TT: vågrätt 50⋅0,8=4050\cdot 0{,}8 = 40 N, lodrätt 50⋅0,6=3050\cdot 0{,}6 = 30 N.
  3. Lodrätt jämvikt: N+30=100N + 30 = 100, alltså N=70N = 70 N.
  4. Vågrätt jämvikt (konstant fart): Ff=40F_f = 40 N.

Svar: N=70N = 70 N och Ff=40F_f = 40 N

Vanliga fel

  • Att rita en kraft i rörelseriktningen ("rörelsens kraft") på något som glider eller flyger vidare – det behövs ingen kraft för att behålla farten.
  • Att rita normalkraften rakt uppåt på ett lutande plan – den är vinkelrät mot ytan.
  • Att sätta normalkraften till mgmg när en annan kraft trycker eller drar snett – då blir den större eller mindre.
  • Att rita kraften som föremålet utövar på något annat (till exempel lådans tryck på golvet) i lådans kraftfigur.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.