Kraftmoment och jämvikt för stela kroppar

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 3 min läsning · Av Anders Karlsson

En kraft kan både flytta och vrida ett föremål. Vridförmågan kallas kraftmoment, M=F⋅lM = F\cdot l, där ll är hävarmen: det vinkelräta avståndet från vridpunkten till kraftens verkningslinje. En stel kropp är i jämvikt när summan av krafterna är noll OCH summan av momenten kring varje punkt är noll.

Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Kraft och Newtons lagar.

Öva på det här i appen

Kraftmoment

Tänk på en dörr: det är lättare att öppna den om du trycker långt från gångjärnen och vinkelrätt mot dörren. Kraftmomentet är M=F⋅lM = F\cdot l, med enheten newtonmeter (Nm). Hävarmen ll är det vinkelräta avståndet från vridpunkten till den linje som kraften verkar längs (verkningslinjen). En kraft vars verkningslinje går genom vridpunkten ger momentet noll. Ett moment räknas som medurs eller moturs.

Tyngdpunkten

Tyngdkraften på en utsträckt kropp kan ritas som en enda kraft mgmg i tyngdpunkten. För en homogen (jämntjock) planka eller stång ligger tyngdpunkten i mitten. För en homogen triangelskiva ligger tyngdpunkten där medianerna skär varandra. Den punkten är medelvärdet av hörnen: med hörnen i x1x_1, x2x_2, x3x_3 är xT=x1+x2+x33x_T = \frac{x_1 + x_2 + x_3}{3} (och på samma sätt i höjdled, vilket ger en tredjedel av höjden från basen). För två delar med massorna m1m_1, m2m_2 i lägena x1x_1, x2x_2: xT=m1x1+m2x2m1+m2x_T = \frac{m_1 x_1 + m_2 x_2}{m_1 + m_2}.

Jämviktsvillkoren

En kropp som står still och inte börjar vrida sig uppfyller: (1) summan av krafterna uppåt = summan nedåt, (2) summan av krafterna åt höger = summan åt vänster, och (3) summan av medurs moment = summan av moturs moment, kring vilken punkt som helst. Knepet: välj momentpunkten där en okänd kraft angriper – då försvinner den kraften ur momentekvationen, och du får en ekvation med en enda okänd. Tippning: en planka som precis börjar tippa kring ett stöd lyfter från det andra stödet, så kraften från det andra stödet är då noll. Sätt den till noll och ta moment kring stödet som plankan vrids kring.

NA NB 200 N 600 N A B 4 m 1 m

Stege mot vägg

En stege som lutar mot en glatt (friktionsfri) vägg påverkas av fyra krafter: tyngdkraften i mitten, väggens normalkraft (vågrät, eftersom väggen saknar friktion), markens normalkraft (uppåt) och friktionen från marken (vågrät, in mot väggen). Ta moment kring stegens fot – då försvinner både markens normalkraft och friktionen. Vågrät jämvikt ger sedan friktionen = väggens kraft.

Räknade exempel

Exempel 1

En homogen planka på 20 kg ligger på två stöd A och B, 4 m isär (i ändarna). En person på 60 kg står 1 m från A. Hur stora är stödkrafterna? (g=10 m/s2g = 10\text{ m/s}^2)

  1. Tyngder: plankan 200200 N i mitten (2 m från A), personen 600600 N 1 m från A.
  2. Moment kring A (då försvinner NAN_A): moturs NB⋅4N_B\cdot 4, medurs 200⋅2+600⋅1=1000200\cdot 2 + 600\cdot 1 = 1000 Nm.
  3. 4NB=1000⇒NB=2504N_B = 1000 \Rightarrow N_B = 250 N.
  4. Lodrät jämvikt: NA+NB=800⇒NA=550N_A + N_B = 800 \Rightarrow N_A = 550 N.

Svar: NA=550N_A = 550 N, NB=250N_B = 250 N

Exempel 2

En homogen stege, 5 m lång och 20 kg, lutar mot en glatt vägg. Foten står 3 m från väggen, så toppen är 4 m upp. Hur stor friktion behövs vid foten, och vilket minsta friktionstal krävs?

  1. Tyngden 200 N verkar i mitten, 1,5 m från foten i vågrät led – det är hävarmen.
  2. Väggens kraft NvN_v är vågrät och angriper 4 m upp – hävarmen är 4 m.
  3. Moment kring foten: Nv⋅4=200⋅1,5=300⇒Nv=75N_v\cdot 4 = 200\cdot 1{,}5 = 300 \Rightarrow N_v = 75 N.
  4. Vågrätt: friktionen Ff=Nv=75F_f = N_v = 75 N. Lodrätt: markens normalkraft N=200N = 200 N.
  5. μ≥FfN=75200=0,375\mu \ge \frac{F_f}{N} = \frac{75}{200} = 0{,}375.

Svar: Friktionen 75 N, friktionstalet minst 0,375

Vanliga fel

  • Att använda avståndet längs stegen i stället för det vinkelräta avståndet till kraftens verkningslinje.
  • Att glömma plankans eller stegens egen tyngd.
  • Att välja en momentpunkt där ingen okänd kraft angriper, så att ekvationen får två okända.
  • Att tro att kraftjämvikt räcker – en kropp kan ha nettokraften noll men ändå börja rotera.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.