Kraftmoment och jämvikt för stela kroppar
En kraft kan både flytta och vrida ett föremål. Vridförmågan kallas kraftmoment, , där är hävarmen: det vinkelräta avståndet från vridpunkten till kraftens verkningslinje. En stel kropp är i jämvikt när summan av krafterna är noll OCH summan av momenten kring varje punkt är noll.
Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Kraft och Newtons lagar.
Kraftmoment
Tänk på en dörr: det är lättare att öppna den om du trycker långt från gångjärnen och vinkelrätt mot dörren. Kraftmomentet är , med enheten newtonmeter (Nm). Hävarmen är det vinkelräta avståndet från vridpunkten till den linje som kraften verkar längs (verkningslinjen). En kraft vars verkningslinje går genom vridpunkten ger momentet noll. Ett moment räknas som medurs eller moturs.
Tyngdpunkten
Tyngdkraften på en utsträckt kropp kan ritas som en enda kraft i tyngdpunkten. För en homogen (jämntjock) planka eller stång ligger tyngdpunkten i mitten. För en homogen triangelskiva ligger tyngdpunkten där medianerna skär varandra. Den punkten är medelvärdet av hörnen: med hörnen i , , är (och på samma sätt i höjdled, vilket ger en tredjedel av höjden från basen). För två delar med massorna , i lägena , : .
Jämviktsvillkoren
En kropp som står still och inte börjar vrida sig uppfyller: (1) summan av krafterna uppåt = summan nedåt, (2) summan av krafterna åt höger = summan åt vänster, och (3) summan av medurs moment = summan av moturs moment, kring vilken punkt som helst. Knepet: välj momentpunkten där en okänd kraft angriper – då försvinner den kraften ur momentekvationen, och du får en ekvation med en enda okänd. Tippning: en planka som precis börjar tippa kring ett stöd lyfter från det andra stödet, så kraften från det andra stödet är då noll. Sätt den till noll och ta moment kring stödet som plankan vrids kring.
Stege mot vägg
En stege som lutar mot en glatt (friktionsfri) vägg påverkas av fyra krafter: tyngdkraften i mitten, väggens normalkraft (vågrät, eftersom väggen saknar friktion), markens normalkraft (uppåt) och friktionen från marken (vågrät, in mot väggen). Ta moment kring stegens fot – då försvinner både markens normalkraft och friktionen. Vågrät jämvikt ger sedan friktionen = väggens kraft.
Räknade exempel
Exempel 1
En homogen planka på 20 kg ligger på två stöd A och B, 4 m isär (i ändarna). En person på 60 kg står 1 m från A. Hur stora är stödkrafterna? ()
- Tyngder: plankan N i mitten (2 m från A), personen N 1 m från A.
- Moment kring A (då försvinner ): moturs , medurs Nm.
- N.
- Lodrät jämvikt: N.
Svar: N, N
Exempel 2
En homogen stege, 5 m lång och 20 kg, lutar mot en glatt vägg. Foten står 3 m från väggen, så toppen är 4 m upp. Hur stor friktion behövs vid foten, och vilket minsta friktionstal krävs?
- Tyngden 200 N verkar i mitten, 1,5 m från foten i vågrät led – det är hävarmen.
- Väggens kraft är vågrät och angriper 4 m upp – hävarmen är 4 m.
- Moment kring foten: N.
- Vågrätt: friktionen N. Lodrätt: markens normalkraft N.
- .
Svar: Friktionen 75 N, friktionstalet minst 0,375
Vanliga fel
- Att använda avståndet längs stegen i stället för det vinkelräta avståndet till kraftens verkningslinje.
- Att glömma plankans eller stegens egen tyngd.
- Att välja en momentpunkt där ingen okänd kraft angriper, så att ekvationen får två okända.
- Att tro att kraftjämvikt räcker – en kropp kan ha nettokraften noll men ändå börja rotera.
Formlerna i formelsamlingen
Fler förklaringar
- Likformigt accelererad rörelse och fritt fall
- Cirkelrörelse och gravitation
- Dimensionsanalys: vad händer om m fördubblas?
- Arbete, energi och energiprincipen
- Friktion och lutande plan
- Så gör man en härledning
- Harmonisk svängning: fjäder och pendel
- Kraft och Newtons lagar
- Kraftfigurer – alla krafter på ett föremål
- Rörelse i grafer: läge, hastighet och acceleration
- Rörelsemängd, impuls och stötar
- Rullning utan glidning och rotationsenergi
- Storheter, enheter och tiopotenser
- Densitet, tryck och lyftkraft
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.