Arbete, energi och energiprincipen

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 3 min läsning · Av Anders Karlsson

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former: rörelseenergi mv22\frac{mv^2}{2}, lägesenergi mghmgh, fjäderenergi kx22\frac{kx^2}{2} och värme. Arbete W=FsW = Fs är energi som en kraft överför. Energiprincipen ger ofta en fart eller en höjd direkt, utan att man behöver veta hur rörelsen gick till.

Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Kraft och Newtons lagar.

Öva på det här i appen

Arbete

När en kraft FF flyttar sin angreppspunkt sträckan ss i kraftens riktning uträttas arbetet W=F⋅sW = F\cdot s, mätt i joule (J). Bildar kraften vinkeln φ\varphi (fi) med rörelseriktningen räknas bara komposanten längs rörelsen: W=Fscos⁡φW = Fs\cos\varphi. En kraft vinkelrätt mot rörelsen (som normalkraften på ett golv) uträttar inget arbete. Friktionen är riktad mot rörelsen och uträttar därför ett negativt arbete, Wf=−Ff⋅sW_f = -F_f\cdot s: den tar energin Ff⋅sF_f\cdot s från rörelsen och gör den till värme.

Energiformer i mekaniken

Rörelseenergi (kinetisk energi): Ek=mv22E_k = \frac{mv^2}{2}. Dubbla farten ger fyra gånger så mycket rörelseenergi. Lägesenergi (potentiell energi) nära jordytan: Ep=mghE_p = mgh, där hh är höjden över en nollnivå som du väljer själv – bara skillnader i höjd spelar roll. Fjäderenergi: E=kx22E = \frac{kx^2}{2}, där kk är fjäderkonstanten (N/m) och xx hur mycket fjädern är sammantryckt eller utdragen; fjäderkraften är F=kxF = kx (Hookes lag).

Energiprincipen

Utan friktion och luftmotstånd är den mekaniska energin konstant: Ek+EpE_k + E_p (+ fjäderenergi) är lika stor i början och i slutet. Med friktion skriver man: energi i början = energi i slutet + värme, där värmen är friktionsarbetet Ff⋅sF_f\cdot s. Ställ upp ekvationen med "före" på ena sidan och "efter" på andra. Ofta finns massan i varje term och kan förkortas bort – då beror svaret inte på massan.

Effekt och verkningsgrad

Effekt är arbete per tidsenhet: P=WtP = \frac{W}{t}, i watt (W = J/s). För en kraft som drar med farten vv är P=FvP = Fv. Verkningsgraden är nyttig energi delat med tillförd energi, ett tal mellan 0 och 1 (eller 0–100 %).

När energi inte räcker

Energiprincipen ger farter och höjder, men inte riktningar, tider eller krafter i ett visst ögonblick. För normalkraften i en loop behöver man dessutom Newtons andra lag (se cirkelrörelse), och i stötar går mekanisk energi ofta förlorad – där används rörelsemängd.

Räknade exempel

Exempel 1

En vagn släpps från vila på höjden 5 m och åker friktionsfritt ned till marken. Vilken fart har den nere? (g=10 m/s2g = 10\text{ m/s}^2)

  1. Före: Ep=mg⋅5E_p = mg\cdot 5, Ek=0E_k = 0. Efter: Ep=0E_p = 0, Ek=mv22E_k = \frac{mv^2}{2}.
  2. mg⋅5=mv22mg\cdot 5 = \frac{mv^2}{2}. Massan tar ut sig: v2=2⋅10⋅5=100v^2 = 2\cdot 10\cdot 5 = 100.
  3. v=10v = 10 m/s.

Svar: 10 m/s

Exempel 2

En kloss på 2 kg glider med farten 4 m/s in mot en fjäder (k=800k = 800 N/m) på ett friktionsfritt golv. Hur mycket trycks fjädern ihop?

  1. All rörelseenergi blir fjäderenergi: 2⋅422=800x22\frac{2\cdot 4^2}{2} = \frac{800x^2}{2}.
  2. 16=400x2⇒x2=0,0416 = 400x^2 \Rightarrow x^2 = 0{,}04.
  3. x=0,2x = 0{,}2 m.

Svar: 0,2 m = 20 cm

Exempel 3

Samma kloss (2 kg, 4 m/s) glider i stället 2 m över ett golv med friktionstalet 0,2. Vilken fart har den efter de 2 metrarna?

  1. Friktionskraft: μmg=0,2⋅2⋅10=4\mu mg = 0{,}2\cdot 2\cdot 10 = 4 N. Värme: 4⋅2=84\cdot 2 = 8 J.
  2. Rörelseenergi före: 2⋅162=16\frac{2\cdot 16}{2} = 16 J. Efter: 16−8=816 - 8 = 8 J.
  3. 2v22=8⇒v2=8⇒v=22≈2,8\frac{2v^2}{2} = 8 \Rightarrow v^2 = 8 \Rightarrow v = 2\sqrt{2} \approx 2{,}8 m/s.

Svar: ungefär 2,8 m/s

Vanliga fel

  • Att glömma kvadraten på farten i mv22\frac{mv^2}{2} eller tvåan i nämnaren.
  • Att räkna friktionsvärmen med mgmg i stället för normalkraften (på ett lutande plan är N=mgcos⁡αN = mg\cos\alpha).
  • Att använda sträckan längs ett lutande plan som höjden hh i mghmgh.
  • Att anta att mekanisk energi bevaras i en stöt där föremålen fastnar i varandra.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.