Arbete, energi och energiprincipen
Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former: rörelseenergi , lägesenergi , fjäderenergi och värme. Arbete är energi som en kraft överför. Energiprincipen ger ofta en fart eller en höjd direkt, utan att man behöver veta hur rörelsen gick till.
Kurs: Fysik 1 · Område: mekanik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Kraft och Newtons lagar.
Arbete
När en kraft flyttar sin angreppspunkt sträckan i kraftens riktning uträttas arbetet , mätt i joule (J). Bildar kraften vinkeln (fi) med rörelseriktningen räknas bara komposanten längs rörelsen: . En kraft vinkelrätt mot rörelsen (som normalkraften på ett golv) uträttar inget arbete. Friktionen är riktad mot rörelsen och uträttar därför ett negativt arbete, : den tar energin från rörelsen och gör den till värme.
Energiformer i mekaniken
Rörelseenergi (kinetisk energi): . Dubbla farten ger fyra gånger så mycket rörelseenergi. Lägesenergi (potentiell energi) nära jordytan: , där är höjden över en nollnivå som du väljer själv – bara skillnader i höjd spelar roll. Fjäderenergi: , där är fjäderkonstanten (N/m) och hur mycket fjädern är sammantryckt eller utdragen; fjäderkraften är (Hookes lag).
Energiprincipen
Utan friktion och luftmotstånd är den mekaniska energin konstant: (+ fjäderenergi) är lika stor i början och i slutet. Med friktion skriver man: energi i början = energi i slutet + värme, där värmen är friktionsarbetet . Ställ upp ekvationen med "före" på ena sidan och "efter" på andra. Ofta finns massan i varje term och kan förkortas bort – då beror svaret inte på massan.
Effekt och verkningsgrad
Effekt är arbete per tidsenhet: , i watt (W = J/s). För en kraft som drar med farten är . Verkningsgraden är nyttig energi delat med tillförd energi, ett tal mellan 0 och 1 (eller 0–100 %).
När energi inte räcker
Energiprincipen ger farter och höjder, men inte riktningar, tider eller krafter i ett visst ögonblick. För normalkraften i en loop behöver man dessutom Newtons andra lag (se cirkelrörelse), och i stötar går mekanisk energi ofta förlorad – där används rörelsemängd.
Räknade exempel
Exempel 1
En vagn släpps från vila på höjden 5 m och åker friktionsfritt ned till marken. Vilken fart har den nere? ()
- Före: , . Efter: , .
- . Massan tar ut sig: .
- m/s.
Svar: 10 m/s
Exempel 2
En kloss på 2 kg glider med farten 4 m/s in mot en fjäder ( N/m) på ett friktionsfritt golv. Hur mycket trycks fjädern ihop?
- All rörelseenergi blir fjäderenergi: .
- .
- m.
Svar: 0,2 m = 20 cm
Exempel 3
Samma kloss (2 kg, 4 m/s) glider i stället 2 m över ett golv med friktionstalet 0,2. Vilken fart har den efter de 2 metrarna?
- Friktionskraft: N. Värme: J.
- Rörelseenergi före: J. Efter: J.
- m/s.
Svar: ungefär 2,8 m/s
Vanliga fel
- Att glömma kvadraten på farten i eller tvåan i nämnaren.
- Att räkna friktionsvärmen med i stället för normalkraften (på ett lutande plan är ).
- Att använda sträckan längs ett lutande plan som höjden i .
- Att anta att mekanisk energi bevaras i en stöt där föremålen fastnar i varandra.
Formlerna i formelsamlingen
Fler förklaringar
- Likformigt accelererad rörelse och fritt fall
- Cirkelrörelse och gravitation
- Dimensionsanalys: vad händer om m fördubblas?
- Laddade partiklar i elektriska och magnetiska fält
- Friktion och lutande plan
- Så gör man en härledning
- Harmonisk svängning: fjäder och pendel
- Kraft och Newtons lagar
- Kraftfigurer – alla krafter på ett föremål
- Kraftmoment och jämvikt för stela kroppar
- Rörelse i grafer: läge, hastighet och acceleration
- Rörelsemängd, impuls och stötar
- Rullning utan glidning och rotationsenergi
- Storheter, enheter och tiopotenser
- Värme, fasövergångar och gaslagen
- Densitet, tryck och lyftkraft
- Värme, ljud och ljus i vardagen
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.