Värme, fasövergångar och gaslagen

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 5 min läsning · Av Anders Karlsson

Värme QQ är energi som går från varmt till kallt. För att höja temperaturen krävs Q=cmΔTQ = cm\Delta T, och vid en fasövergång (smältning, kokning) går värmet åt utan att temperaturen ändras: Q=lmQ = lm. När varmt och kallt blandas är avgivet värme lika med upptaget värme. För en instängd gas är pVT\frac{pV}{T} konstant med TT i kelvin, och första huvudsatsen ΔU=Q+W\Delta U = Q + W är energiprincipen för värme och arbete.

Kurs: Fysik 1 · Område: termofysik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Arbete, energi och energiprincipen, Densitet, tryck och lyftkraft.

Öva på det här i appen

Temperatur, inre energi och värme

Alla ämnen består av partiklar som rör sig hela tiden. Temperaturen är ett mått på hur stor partiklarnas genomsnittliga rörelseenergi är. Den inre energin UU är all energi som finns i partiklarnas rörelse och bindningar. Värme QQ är energi som går från ett varmare föremål till ett kallare tills de har samma temperatur. Den absoluta temperaturen TT mäts i kelvin: T=t+273T = t + 273 (noggrannare 273,15), där tt är temperaturen i °C. Vid 0 K (−273 °C) har partiklarna den lägsta möjliga energin. En temperaturskillnad är lika stor i kelvin som i grader Celsius: från 20 °C till 70 °C är ΔT=50\Delta T = 50 K.

Specifik värmekapacitet

Värmet som behövs för att höja temperaturen ΔT\Delta T hos massan mm är Q=cmΔTQ = cm\Delta T. Den specifika värmekapaciteten cc är materialets "värmetröghet": värmet som krävs per kilogram och kelvin. Vatten har ett ovanligt stort värde, c≈4,2 kJ/(kg⋅K)c \approx 4{,}2\ \text{kJ}/(\text{kg}\cdot\text{K}); is har ungefär hälften, 2,1, och metaller mycket mindre (aluminium 0,90, järn 0,45, koppar 0,39). Om värmet kommer från ett elelement med effekten PP (W = J/s) under tiden tt är Q=PtQ = Pt, så länge inget värme går förlorat.

Fasövergångar: smältning och kokning

När is värms stiger temperaturen till 0 °C. Sedan står temperaturen still tills all is har smält: värmet går åt till att bryta bindningarna mellan molekylerna. Värmet för att smälta massan mm är Q=lsmQ = l_s m, där smältvärmet för is är ls≈334 kJ/kgl_s \approx 334\ \text{kJ/kg}. Likadant vid kokpunkten: för att förånga vatten krävs Q=la˚mQ = l_å m med ångbildningsvärmet la˚≈2260 kJ/kgl_å \approx 2260\ \text{kJ/kg}, nästan sju gånger mer. Samma värme avges när vatten fryser eller ånga kondenserar. Ett problem med flera steg räknas steg för steg: värm isen, smält den, värm vattnet.

0 °C 100 °C smälter kokar is vatten ånga tillfört värme Q temperatur

Värmejämvikt vid blandning

Häller man ihop varmt och kallt vatten avger det varma vattnet värme och det kalla tar upp värme, tills båda har samma sluttemperatur tt. Om inget värme går ut till omgivningen gäller: avgivet värme = upptaget värme, till exempel c1m1(t1−t)=c2m2(t−t2)c_1m_1(t_1 - t) = c_2m_2(t - t_2). Skriv varje temperaturskillnad som "högre minus lägre", så blir alla termer positiva. Två lika stora mängder vatten hamnar mitt emellan; mer varmt vatten drar sluttemperaturen mot den varma sidan. Läggs is i vattnet: kontrollera först om vattnet har nog med värme för att smälta all is. Smält is blir vatten med temperaturen 0 °C, som sedan också måste värmas till sluttemperaturen.

Allmänna gaslagen

En gas består av molekyler som far omkring och studsar mot behållarens väggar; stötarna ger trycket pp (Pa = N/m²). För en instängd gasmängd är pVT\frac{pV}{T} konstant: p1V1T1=p2V2T2\frac{p_1V_1}{T_1} = \frac{p_2V_2}{T_2}. Temperaturen måste vara i kelvin. Specialfall: konstant temperatur ger p1V1=p2V2p_1V_1 = p_2V_2 (halva volymen, dubbla trycket); konstant volym ger att trycket är proportionellt mot TT (ett bildäcks tryck ökar när det blir varmt); konstant tryck ger att volymen är proportionell mot TT. Volymen kan anges i liter och trycket i kPa, så länge samma enhet används på båda sidor.

Termodynamikens första huvudsats (fördjupning)

Första huvudsatsen är energiprincipen för värme: ΔU=Q+W\Delta U = Q + W. Här är ΔU\Delta U ändringen i gasens inre energi, QQ värmet som tillförs gasen och WW arbetet som omgivningen uträttar på gasen. När gasen trycks ihop är WW positivt. När gasen expanderar vid konstant tryck uträttar den själv arbetet pΔVp\Delta V på omgivningen, så W=−pΔVW = -p\Delta V. Praktiskt: tryck i kPa gånger volym i liter ger direkt joule, eftersom 103 Pa⋅10−3 m3=110^3\ \text{Pa}\cdot 10^{-3}\ \text{m}^3 = 1 J. Vid konstant tryck blir en gas som expanderar varmare, så då är tillfört värme alltid större än arbetet pΔVp\Delta V (för en ideal gas minst 2,5 gånger så stort). Exempel: en gas som får 500 J värme och samtidigt uträttar 200 J arbete får ΔU=500−200=300\Delta U = 500 - 200 = 300 J. Om ingen värme utbyts (Q=0Q = 0, till exempel vid en snabb hoptryckning i en cykelpump) går hela arbetet till inre energi, och gasen blir varmare.

Räknade exempel

Exempel 1

2,0 kg vatten med temperaturen 80 °C blandas med 3,0 kg vatten med temperaturen 20 °C. Vilken blir sluttemperaturen om inget värme går förlorat?

  1. Avgivet värme = upptaget värme: c⋅2,0⋅(80−t)=c⋅3,0⋅(t−20)c\cdot 2{,}0\cdot(80 - t) = c\cdot 3{,}0\cdot(t - 20).
  2. Samma ämne, så cc kan förkortas bort: 160−2t=3t−60160 - 2t = 3t - 60.
  3. 220=5t220 = 5t, så t=44t = 44 °C.

Svar: 44 °C

Exempel 2

Luften i ett bildäck har trycket 220 kPa vid 7 °C. Efter en lång körning är temperaturen 35 °C. Vilket tryck har luften då, om volymen är oförändrad?

  1. Kelvin: T1=7+273=280T_1 = 7 + 273 = 280 K och T2=35+273=308T_2 = 35 + 273 = 308 K.
  2. Konstant volym: p1T1=p2T2\frac{p_1}{T_1} = \frac{p_2}{T_2}, så p2=220⋅308280p_2 = 220\cdot\frac{308}{280}.
  3. 308280=1,1\frac{308}{280} = 1{,}1, så p2=242p_2 = 242 kPa.

Svar: 242 kPa

Exempel 3

En gas expanderar vid det konstanta trycket 100 kPa från 2,0 liter till 5,0 liter och tillförs samtidigt 800 J värme. Hur mycket ändras den inre energin?

  1. ΔV=3,0\Delta V = 3{,}0 liter =3,0⋅10−3 m3= 3{,}0\cdot 10^{-3}\ \text{m}^3.
  2. Gasen uträttar arbetet pΔV=100⋅103⋅3,0⋅10−3=300p\Delta V = 100\cdot 10^3\cdot 3{,}0\cdot 10^{-3} = 300 J, så W=−300W = -300 J.
  3. ΔU=Q+W=800−300=500\Delta U = Q + W = 800 - 300 = 500 J.

Svar: Den inre energin ökar med 500 J.

Vanliga fel

  • Att sätta in grader Celsius i gaslagen – temperaturen måste vara i kelvin.
  • Att tro att temperaturen stiger medan isen smälter – den är 0 °C tills all is har smält.
  • Att glömma att den smälta isen (vatten vid 0 °C) också ska värmas upp till sluttemperaturen.
  • Att få fel tecken på arbetet: när gasen expanderar och uträttar arbete minskar dess inre energi, så WW är negativt i ΔU=Q+W\Delta U = Q + W.

Formlerna i formelsamlingen

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.