Vågor, interferens och stående vågor
En våg är en störning som breder ut sig och för energi med sig, men inget material. För alla vågor gäller : fart = frekvens · våglängd. När två vågor möts adderas de (interferens). Det ger ljusa och mörka band bakom ett gitter, , och stående vågor på strängar och i rör, där längden måste rymma ett helt antal halva våglängder.
Kurs: Fysik 2 · Område: vågor och optik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Harmonisk svängning: fjäder och pendel, Enhetscirkeln, radianer och exakta värden.
Vad är en våg?
Kasta en sten i vatten: ringarna rör sig utåt, men vattnet guppar bara upp och ned på stället. En våg flyttar energi, inte material. I en transversell våg (vattenvåg, våg på ett rep, ljus) svänger det som svänger vinkelrätt mot utbredningsriktningen. I en longitudinell våg (ljud) svänger luftens molekyler fram och tillbaka längs utbredningsriktningen, så att det bildas förtätningar och förtunningar. Amplituden är det största utslaget. Våglängden (lambda) är avståndet mellan två vågtoppar. Perioden är tiden för en hel svängning, och frekvensen är antalet svängningar per sekund, mätt i hertz (Hz = 1/s).
Vågekvationen
Under en period hinner vågen flytta sig en våglängd . Farten är alltså . Farten bestäms av mediet: ljud i luft går ca 340 m/s, i vatten ca 1500 m/s, och ljus i vakuum går m/s. Frekvensen bestäms av källan. När en våg går in i ett nytt medium är frekvensen därför densamma, men farten ändras – och då ändras våglängden lika mycket. Exempel: en ton på 680 Hz i luft har m.
Interferens: vågor som adderas
När två vågor möts är utslaget summan av de två utslagen (superposition). Kommer två lika vågor fram i fas (topp möter topp) blir utslaget dubbelt så stort: förstärkning, eller konstruktiv interferens. Kommer de i motfas (topp möter dal) tar de ut varandra: utsläckning, eller destruktiv interferens. Om två källor svänger i fas avgör vägskillnaden , alltså hur mycket längre den ena vågen har gått: förstärkning när (), utsläckning när , alltså ett halvt antal våglängder.
Dubbelspalt och gitter
Ljus som går genom två smala spalter med avståndet ger ljusa band på en skärm där vägskillnaden är ett helt antal våglängder. I riktningen (theta, mätt från rakt fram) är vägskillnaden , så maxima ligger där . Ett gitter har tusentals spalter, och då blir maxima skarpa, ljusa streck. Gitterkonstanten räknas ut från antalet linjer: 500 linjer per mm ger mm m. Eftersom kan ordningen inte vara större än . Vinklar att kunna utan miniräknare: , , . På en skärm på avståndet bakom en dubbelspalt ligger banden (för små vinklar) på avståndet från varandra.
Stående vågor på sträng och i rör
En våg som reflekteras i en fast ände möter sig själv. För vissa frekvenser bildas då en stående våg: vissa punkter står helt stilla (noder) och mittemellan svänger strängen maximalt (bukar). Avståndet mellan två noder är . En sträng som sitter fast i båda ändarna har noder i ändarna, så längden måste vara ett helt antal halva våglängder: , vilket ger . Den lägsta () är grundtonen, och de högre kallas övertoner: första övertonen har , andra övertonen och så vidare. Ett rör som är öppet i båda ändarna fungerar likadant (bukar i båda ändarna). Ett rör som är slutet i ena änden har en nod vid den slutna änden och en buk vid den öppna: grundtonen har , och bara udda multipler av grundtonens frekvens (3, 5, 7 …) förekommer. Obs! I ett rör som är slutet i ena änden är alltså första övertonen och andra övertonen – de jämna multiplerna saknas.
Ljud: tonhöjd, ljudnivå och dopplereffekt
Tonhöjden bestäms av frekvensen; människan hör ungefär 20 Hz–20 kHz. Ljudets intensitet (effekt per area, W/m²) avtar med avståndet från en punktkälla som : dubbla avståndet ger en fjärdedel av intensiteten. Ljudnivån mäts i decibel: . Det räcker att kunna att +10 dB betyder 10 gånger högre intensitet och +20 dB 100 gånger högre. När en ljudkälla rör sig mot dig trycks vågtopparna ihop och du hör en högre frekvens; när den rör sig bort hör du en lägre (dopplereffekt) – därför byter ambulanssirenen ton när den passerar.
Räknade exempel
Exempel 1
Grönt laserljus med våglängden 500 nm går genom ett gitter med 500 linjer per mm. I vilken vinkel syns andra ordningens maximum, och hur många ljusa prickar syns totalt på en bred skärm?
- Gitterkonstanten: .
- Andra ordningen, : , så .
- Högsta ordning: ger . Men ger , rakt åt sidan, och träffar aldrig skärmen. Alltså syns .
- Antal prickar: .
Svar: 30°; 7 ljusa prickar
Exempel 2
En gitarrsträng är 0,60 m lång och grundtonen har frekvensen 200 Hz. Hur stor är vågfarten på strängen, och vilken frekvens har andra övertonen?
- Grundtonen: , så m.
- m/s.
- Andra övertonen är : Hz.
Svar: 240 m/s; 600 Hz
Exempel 3
Ett rör är 0,85 m långt och slutet i ena änden. Vilken frekvens har grundtonen? Ljudfarten är 340 m/s.
- Slutet i ena änden: nod vid botten, buk vid öppningen, så .
- m.
- Hz.
Svar: 100 Hz
Vanliga fel
- Att tro att frekvensen ändras när en våg går in i ett nytt medium – det är farten och våglängden som ändras.
- Att sätta avståndet mellan två noder till – det är .
- Att glömma att räkna om "linjer per mm" till gitterkonstanten , eller att räkna med maximum i 90°, som aldrig syns på skärmen.
- Att räkna ett rör som är slutet i ena änden som en sträng: grundtonen har (inte ), och första övertonen är (inte ).
Formlerna i formelsamlingen
- Vågekvationen
- Frekvens och periodtid
- Gitterformeln
- Interferens i dubbelspalt
- Stående våg på sträng
- Stående ljudvåg i rör
- Ljudnivå i decibel
- Intensitet och avstånd
Fler förklaringar
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.