Andragradsekvationer och Vietas formler

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 3 min läsning · Av Anders Karlsson

En andragradsekvation x2+px+q=0x^2 + px + q = 0 löses med pq-formeln eller genom faktorisering. Diskriminanten avgör om det finns två, en eller inga reella rötter. Vietas formler ger rötternas summa och produkt direkt ur koefficienterna, utan att man behöver lösa ekvationen.

Kurs: Matematik 2c · Område: ekvationer och olikheter · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Kvadreringsreglerna, konjugatregeln och rotuttryck.

Öva på det här i appen

Normalform och pq-formeln

En andragradsekvation kan skrivas ax2+bx+c=0ax^2 + bx + c = 0 med a≠0a \neq 0. Dela med a så får du normalformen x2+px+q=0x^2 + px + q = 0. Den löses med pq-formeln: x=−p2±(p2)2−qx = -\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2 - q}. Tecknet ±\pm (plus minus) betyder att man får två lösningar, en med plus och en med minus. Formeln kommer från kvadratkomplettering: x2+px=(x+p2)2−(p2)2x^2 + px = \left(x + \frac{p}{2}\right)^2 - \left(\frac{p}{2}\right)^2.

Diskriminanten: hur många rötter?

Uttrycket under rottecknet, D=(p2)2−qD = \left(\frac{p}{2}\right)^2 - q, kallas diskriminanten. Om D>0D > 0 finns två olika reella rötter. Om D=0D = 0 finns en enda rot, en dubbelrot x=−p2x = -\frac{p}{2}. Om D<0D < 0 saknas reella rötter, eftersom man inte kan dra roten ur ett negativt tal. Med formen ax2+bx+c=0ax^2 + bx + c = 0 skriver man ofta b2−4acb^2 - 4ac, som har samma tecken.

Faktorisering och nollproduktmetoden

Om man kan hitta två tal med summan −p-p och produkten q kan man faktorisera direkt: x2−5x+6=(x−2)(x−3)x^2 - 5x + 6 = (x-2)(x-3), eftersom 2+3=52 + 3 = 5 och 2⋅3=62\cdot 3 = 6. En produkt är noll bara om någon faktor är noll, så rötterna är x=2x = 2 och x=3x = 3. Saknas konstantterm bryter man ut x: x2−4x=x(x−4)x^2 - 4x = x(x-4).

Vietas formler

Om x1x_1 och x2x_2 är rötterna till x2+px+q=0x^2 + px + q = 0 gäller x2+px+q=(x−x1)(x−x2)=x2−(x1+x2)x+x1x2x^2 + px + q = (x - x_1)(x - x_2) = x^2 - (x_1 + x_2)x + x_1x_2. Jämför koefficienterna: x1+x2=−px_1 + x_2 = -p och x1x2=qx_1 x_2 = q. För ax2+bx+c=0ax^2 + bx + c = 0 blir det x1+x2=−bax_1 + x_2 = -\frac{b}{a} och x1x2=cax_1x_2 = \frac{c}{a}. Andra symmetriska uttryck skrivs om med dessa, till exempel x12+x22=(x1+x2)2−2x1x2x_1^2 + x_2^2 = (x_1 + x_2)^2 - 2x_1x_2 och 1x1+1x2=x1+x2x1x2\frac{1}{x_1} + \frac{1}{x_2} = \frac{x_1 + x_2}{x_1 x_2}.

Ekvationer med parameter

Ibland innehåller ekvationen en okänd konstant, en parameter, till exempel x2+2ax+a+6=0x^2 + 2ax + a + 6 = 0. Frågan kan vara för vilka a det finns en dubbelrot. Då sätter man diskriminanten lika med 0 och löser ut a. Om en rot är känd kan man sätta in den och lösa ut parametern, eller använda Vieta för att få den andra roten. Om två ekvationer har en gemensam rot r gäller båda för x=rx = r. Har båda formen x2+…=0x^2 + \ldots = 0 (koefficienten 1 framför x2x^2) försvinner r2r^2 när man drar ekvationerna från varandra, och kvar blir en förstagradsekvation.

Räknade exempel

Exempel 1

Lös x2−6x+5=0x^2 - 6x + 5 = 0.

  1. Här är p=−6p = -6 och q=5q = 5, så −p2=3-\frac{p}{2} = 3.
  2. x=3±32−5=3±4=3±2x = 3 \pm \sqrt{3^2 - 5} = 3 \pm \sqrt{4} = 3 \pm 2.
  3. Rötterna är x1=5x_1 = 5 och x2=1x_2 = 1. Kontroll med Vieta: 5+1=6=−p5 + 1 = 6 = -p och 5⋅1=5=q5\cdot 1 = 5 = q.

Svar: x=1x = 1 eller x=5x = 5

Exempel 2

Rötterna till x2−4x+2=0x^2 - 4x + 2 = 0 är x1x_1 och x2x_2. Beräkna x12+x22x_1^2 + x_2^2 utan att lösa ekvationen.

  1. Vieta: x1+x2=4x_1 + x_2 = 4 och x1x2=2x_1 x_2 = 2.
  2. Skriv om: x12+x22=(x1+x2)2−2x1x2x_1^2 + x_2^2 = (x_1 + x_2)^2 - 2x_1x_2, eftersom (x1+x2)2=x12+2x1x2+x22(x_1 + x_2)^2 = x_1^2 + 2x_1x_2 + x_2^2.
  3. Sätt in: 42−2⋅2=16−4=124^2 - 2\cdot 2 = 16 - 4 = 12.

Svar: 1212

Exempel 3

För vilka värden på a har x2+2ax+a+6=0x^2 + 2ax + a + 6 = 0 en dubbelrot?

  1. Här är p=2ap = 2a och q=a+6q = a + 6, så p2=a\frac{p}{2} = a.
  2. Dubbelrot när diskriminanten är 0: a2−(a+6)=0a^2 - (a + 6) = 0, alltså a2−a−6=0a^2 - a - 6 = 0.
  3. Två tal med summan 1 och produkten −6-6 är 3 och −2-2, så (a−3)(a+2)=0(a - 3)(a + 2) = 0 och a=3a = 3 eller a=−2a = -2.
  4. Kontroll: a=3a = 3 ger x2+6x+9=(x+3)2x^2 + 6x + 9 = (x + 3)^2 och a=−2a = -2 ger x2−4x+4=(x−2)2x^2 - 4x + 4 = (x - 2)^2.

Svar: a=−2a = -2 eller a=3a = 3

Vanliga fel

  • Att använda pq-formeln utan att först dela med koefficienten framför x2x^2.
  • Teckenfel i Vieta: summan av rötterna är −p-p, inte p.
  • Att dela med x när man löser x2=4xx^2 = 4x. Då försvinner roten x=0x = 0. Bryt ut x i stället.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.