Absolutbelopp

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 2 min läsning · Av Anders Karlsson

Absolutbeloppet ∣a∣|a| är avståndet från a till 0 på tallinjen, och det är aldrig negativt. För att ta bort beloppstecknen måste man veta tecknet på det som står innanför: ∣a∣=a|a| = a om a≥0a \geq 0 och ∣a∣=−a|a| = -a om a<0a < 0. Ekvationer och olikheter med belopp löser man med falluppdelning eller som avstånd.

Kurs: Matematik 4 · Område: ekvationer och olikheter · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Olikheter och teckenstudium, Potenser och rötter.

Öva på det här i appen

Definition

∣5∣=5|5| = 5 och ∣−5∣=5|-5| = 5, eftersom både 5 och −5-5 ligger 5 steg från 0. Regeln är: ∣a∣=a|a| = a om a≥0a \geq 0, och ∣a∣=−a|a| = -a om a<0a < 0. Det andra fallet ser konstigt ut, men om a är negativt är −a-a positivt: ∣−5∣=−(−5)=5|-5| = -(-5) = 5. Uttrycket ∣a−b∣|a - b| är avståndet mellan a och b på tallinjen.

Ta bort beloppstecknen

Avgör om det som står innanför är positivt eller negativt. Exempel: ∣1−3∣|1 - \sqrt{3}|. Eftersom 3≈1,73\sqrt{3} \approx 1{,}73 är 1−31 - \sqrt{3} negativt, och då byter man tecken: ∣1−3∣=−(1−3)=3−1|1 - \sqrt{3}| = -(1 - \sqrt{3}) = \sqrt{3} - 1. För att jämföra ett positivt tal p med b\sqrt{b} kan man jämföra kvadraterna: 2<52 < \sqrt{5} eftersom 4<54 < 5. Det fungerar bara när båda talen är positiva.

Ekvationer med belopp

∣x−3∣=5|x - 3| = 5 betyder att avståndet mellan x och 3 är 5, så x=8x = 8 eller x=−2x = -2. När den andra sidan också innehåller x, som i ∣2x−4∣=x+1|2x - 4| = x + 1, delar man upp i fall. Fall 1: 2x−4≥02x - 4 \geq 0, då är beloppet 2x−42x - 4. Fall 2: 2x−4<02x - 4 < 0, då är beloppet −(2x−4)-(2x - 4). Lös varje fall och kontrollera att lösningen hör till sitt fall. Ett extra villkor som ofta sorterar bort en rot direkt: högerledet måste vara ≥ 0, eftersom ett belopp aldrig är negativt.

Olikheter med belopp

∣x−a∣<r|x - a| < r betyder att avståndet mellan x och a är mindre än r, alltså a−r<x<a+ra - r < x < a + r. Och ∣x−a∣>r|x - a| > r betyder att avståndet är större än r: x<a−rx < a - r eller x>a+rx > a + r. Har x en koefficient, som i ∣2x−3∣<5|2x - 3| < 5, skriver man −5<2x−3<5-5 < 2x - 3 < 5 och löser båda olikheterna samtidigt.

Räknade exempel

Exempel 1

Skriv ∣2−5∣+∣3−5∣|2 - \sqrt{5}| + |3 - \sqrt{5}| utan beloppstecken.

  1. Jämför: 22=4<52^2 = 4 < 5, så 2<52 < \sqrt{5} och 2−52 - \sqrt{5} är negativt. Alltså ∣2−5∣=5−2|2 - \sqrt{5}| = \sqrt{5} - 2.
  2. 32=9>53^2 = 9 > 5, så 3>53 > \sqrt{5} och 3−53 - \sqrt{5} är positivt. Alltså ∣3−5∣=3−5|3 - \sqrt{5}| = 3 - \sqrt{5}.
  3. Summan: (5−2)+(3−5)=1(\sqrt{5} - 2) + (3 - \sqrt{5}) = 1.

Svar: 11

Exempel 2

Lös ∣2x−4∣=x+1|2x - 4| = x + 1.

  1. Fall 1, x≥2x \geq 2 (då är 2x−4≥02x - 4 \geq 0): 2x−4=x+12x - 4 = x + 1 ger x=5x = 5. Eftersom 5≥25 \geq 2 godkänns den.
  2. Fall 2, x<2x < 2: −(2x−4)=x+1-(2x - 4) = x + 1, alltså −2x+4=x+1-2x + 4 = x + 1, vilket ger 3=3x3 = 3x och x=1x = 1. Eftersom 1<21 < 2 godkänns den.
  3. Kontroll: x=5x = 5 ger ∣6∣=6|6| = 6 och 5+1=65 + 1 = 6. x=1x = 1 ger ∣−2∣=2|-2| = 2 och 1+1=21 + 1 = 2.

Svar: x=1x = 1 eller x=5x = 5

Exempel 3

Hur många heltal uppfyller ∣2x−3∣<5|2x - 3| < 5?

  1. Skriv som dubbelolikhet: −5<2x−3<5-5 < 2x - 3 < 5.
  2. Addera 3: −2<2x<8-2 < 2x < 8. Dividera med 2: −1<x<4-1 < x < 4.
  3. Heltal: 0, 1, 2, 3.

Svar: Fyra heltal

Vanliga fel

  • Att tro att ∣a∣=a|a| = a alltid, eller att man bara ska "ta bort minustecknet" inne i beloppet: ∣1−3∣|1 - \sqrt{3}| är inte 1+31 + \sqrt{3}.
  • Att glömma kontrollera att en lösning hör till sitt fall. En lösning som räknats fram under villkoret x≥2x \geq 2 men blir x=1x = 1 är falsk.
  • Att skriva ∣x−a∣>r|x - a| > r som en dubbelolikhet. Lösningen består av två delar, åt varsitt håll.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.