Rotekvationer och falska rötter

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 3 min läsning · Av Anders Karlsson

En rotekvation har den obekanta under ett rottecken. Man isolerar roten och kvadrerar båda leden. Kvadreringen kan skapa falska rötter, lösningar som inte stämmer i den ursprungliga ekvationen, så varje lösning måste prövas.

Kurs: Matematik 2c · Område: ekvationer och olikheter · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Andragradsekvationer och Vietas formler, Vad är en funktion?, Olikheter och teckenstudium.

Öva på det här i appen

Isolera och kvadrera

I x+3=2\sqrt{x + 3} = 2 står roten ensam. Kvadrera båda leden: x+3=4x + 3 = 4, alltså x=1x = 1. Står det fler termer, som x+3−x=1\sqrt{x + 3} - x = 1, flyttar man först så att roten står ensam: x+3=x+1\sqrt{x+3} = x + 1. Kvadrera inte medan roten har sällskap av andra termer, för då försvinner den inte.

Varför uppstår falska rötter?

Om a=ba = b så är a2=b2a^2 = b^2. Men det omvända gäller inte: a2=b2a^2 = b^2 kan bero på att a=−ba = -b, som 32=(−3)23^2 = (-3)^2. När man kvadrerar får man alltså även lösningarna till ekvationen med fel tecken på ena sidan. Eftersom …\sqrt{\ldots} aldrig är negativ, kan en lösning som gör högerledet negativt aldrig vara äkta.

Prövning och definitionsmängd

Sätt in varje lösning i den ursprungliga ekvationen (inte i den kvadrerade). Det finns två saker att kontrollera: att uttrycket under roten är ≥ 0, och att högerledet är ≥ 0 när roten står ensam på vänster sida. Det andra villkoret ger ofta snabbast besked om vilken rot som är falsk.

Två rötter och substitution

Med två rötter, som x+5+x=5\sqrt{x + 5} + \sqrt{x} = 5, isolerar man den ena, kvadrerar, och isolerar sedan den rot som är kvar och kvadrerar igen. En ekvation som x−5x+6=0x - 5\sqrt{x} + 6 = 0 blir enklare med t=xt = \sqrt{x}: då är x=t2x = t^2 och ekvationen blir t2−5t+6=0t^2 - 5t + 6 = 0. Kom ihåg att t≥0t \geq 0, så negativa t-lösningar stryks.

Rotolikheter

I en olikhet som x+2>x\sqrt{x + 2} > x får man bara kvadrera när båda leden är icke-negativa. Dela därför upp efter högerledets tecken. Definitionsmängd: x≥−2x \geq -2. Fall 1, x<0x < 0: högerledet är negativt men roten är ≥ 0, så olikheten gäller för alla sådana x i definitionsmängden, alltså −2≤x<0-2 \leq x < 0. Fall 2, x≥0x \geq 0: kvadrera, x+2>x2x + 2 > x^2, alltså x2−x−2<0x^2 - x - 2 < 0, det vill säga (x−2)(x+1)<0(x - 2)(x + 1) < 0, som gäller för −1<x<2-1 < x < 2. Tillsammans med x≥0x \geq 0 blir det 0≤x<20 \leq x < 2. Hela lösningen är −2≤x<2-2 \leq x < 2.

Räknade exempel

Exempel 1

Lös x+3=x+1\sqrt{x + 3} = x + 1.

  1. Roten står ensam. Kvadrera: x+3=(x+1)2=x2+2x+1x + 3 = (x + 1)^2 = x^2 + 2x + 1.
  2. Samla allt på ena sidan: x2+x−2=0x^2 + x - 2 = 0, som faktoriseras (x+2)(x−1)=0(x + 2)(x - 1) = 0. Kandidater: x=−2x = -2 och x=1x = 1.
  3. Pröva x=1x = 1: VL =4=2= \sqrt{4} = 2, HL =2= 2. Stämmer.
  4. Pröva x=−2x = -2: VL =1=1= \sqrt{1} = 1, HL =−1= -1. Stämmer inte, högerledet är negativt. Falsk rot.

Svar: x=1x = 1

Exempel 2

Lös x−5x+6=0x - 5\sqrt{x} + 6 = 0.

  1. Sätt t=xt = \sqrt{x}, med t≥0t \geq 0. Då är x=t2x = t^2: t2−5t+6=0t^2 - 5t + 6 = 0.
  2. Faktorisera: (t−2)(t−3)=0(t - 2)(t - 3) = 0, så t=2t = 2 eller t=3t = 3. Båda är ≥ 0.
  3. Tillbaka till x: x=2\sqrt{x} = 2 ger x=4x = 4, och x=3\sqrt{x} = 3 ger x=9x = 9.
  4. Kontroll: 4−5⋅2+6=04 - 5\cdot 2 + 6 = 0 och 9−5⋅3+6=09 - 5\cdot 3 + 6 = 0.

Svar: x=4x = 4 eller x=9x = 9

Vanliga fel

  • Att inte pröva lösningarna. Den kvadrerade ekvationen har ofta en rot för mycket.
  • Att kvadrera term för term: (x+1)2(\sqrt{x} + 1)^2 är x+2x+1x + 2\sqrt{x} + 1, inte x+1x + 1.
  • Att pröva i den kvadrerade ekvationen i stället för den ursprungliga. Där stämmer ju även den falska roten.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.