Så skriver du en fullständig lösning

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 5 min läsning · Av Anders Karlsson

På provets C-uppgift i matematik och problemuppgiften i fysik (5 p vardera) bedöms hela lösningen, inte bara svaret. Poängen kommer av att en läsare kan följa varje steg: vad bokstäverna betyder, varför ett steg är tillåtet, att falska rötter har prövats bort och att slutsvaret står tydligt, med enhet när det behövs.

Kurs: Matematik 4 · Område: provteknik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Rotekvationer och falska rötter, Så gör man en härledning.

Öva på det här i appen

Vad rättaren letar efter

En fullständig lösning är en text som någon som inte har sett din kladd kan följa utan att gissa. Provets instruktion säger att fullständiga lösningar ska vara väl motiverade och att det inte räcker med enbart uträkningar eller formler. För fysikens problemuppgift räknar instruktionen upp vad som krävs för full poäng: motivering av metod och ekvationer (gärna med figur), förenkling av resultatet, kontroll av dimension och rimlighet samt läsbarhet. Tänk på lösningen som en kedja: varje rad ska följa av den förra, och det ska framgå varför.

Definiera, motivera och skriv ut villkor

Börja med att säga vad dina bokstäver betyder, till exempel "Låt xx vara sidans längd i cm" eller "Låt vv vara farten i botten". Skriv ut definitionsmängden innan du räknar: en kvadratrot kräver att uttrycket under rottecknet är ≥0\ge 0, en nämnare får inte vara 0 och en logaritm kräver ett positivt argument. När du gör något som inte alltid är tillåtet ska du skriva varför det är tillåtet just här. Kvadrering ger en ekvivalent ekvation om båda leden är icke-negativa, och det villkoret ska du då skriva ut. Division med ett uttryck kräver att det inte är 0, och multiplikation av en olikhet med ett negativt tal vänder olikhetstecknet. Använd ⇔\Leftrightarrow bara när steget går att vända, annars ⇒\Rightarrow.

Pröva rötter och samla ihop fall

Om du har kvadrerat, multiplicerat med ett uttryck som innehåller xx eller tagit bort en logaritm kan det uppstå falska rötter: tal som löser den nya ekvationen men inte den ursprungliga. Pröva därför varje lösning i den ursprungliga ekvationen och skriv ut prövningen: VL =…= \ldots, HL =…= \ldots, stämmer eller stämmer inte. Har du delat upp i fall (absolutbelopp, olikheter, tecken på ett högerled) ska du på slutet sammanställa fallen till en enda lösningsmängd.

Enheter, kontroll och slutsvar

I fysik: lös med bokstäver hela vägen, kontrollera att uttrycket har rätt enhet och sätt in siffror sist. Gör en rimlighetskontroll, till exempel ett specialfall (friktionen noll, vinkeln 0°) eller en jämförelse av storleksordning. Avsluta alltid med en tydlig rad "Svar: …" som svarar på exakt det som frågas: antalet heltal, den minsta lösningen eller kraften i newton. Ett exakt svar som 2\sqrt{2} eller 13\frac{1}{3} är bättre än ett avrundat, om inget annat begärs.

Läsbarhet

Skriv uppifrån och ned, gärna en tanke per rad. Likhetstecken får bara stå mellan saker som är lika: skriv aldrig en kedja som 2x=6=32x = 6 = 3. Korta ord mellan raderna, som "alltså", "eftersom" och "insättning ger", gör mer nytta än en vägg av ekvationer. I fysik hjälper en enkel figur med krafter, beteckningar och positiv riktning läsaren, och provets instruktion nämner figur. Kladdpapperet lämnas inte in, så allt som ska bedömas måste stå på lösbladet. Har du räknat fel: dra ett streck över det som inte gäller, så att det inte står två motstridiga svar kvar.

Räknade exempel

Exempel 1

Lös ekvationen 2x+7=x+2\sqrt{2x + 7} = x + 2 fullständigt.

  1. Definitionsmängd: roten kräver 2x+7≥02x + 7 \ge 0, alltså x≥−3,5x \ge -3{,}5. Kommentar: villkoret visar att du vet var ekvationen är definierad.
  2. Kvadrera båda leden: 2x+7=(x+2)2=x2+4x+42x + 7 = (x + 2)^2 = x^2 + 4x + 4. Kommentar: skriv ⇒\Rightarrow här, inte ⇔\Leftrightarrow, eftersom kvadrering kan ge falska rötter.
  3. Samla allt i ett led: x2+2x−3=0x^2 + 2x - 3 = 0. Med pq-formeln: x=−1±1+3=−1±2x = -1 \pm \sqrt{1 + 3} = -1 \pm 2, alltså x1=1x_1 = 1 och x2=−3x_2 = -3.
  4. Prövning av x=1x = 1: VL =9=3= \sqrt{9} = 3 och HL =1+2=3= 1 + 2 = 3. Stämmer.
  5. Prövning av x=−3x = -3: VL =1=1= \sqrt{1} = 1 men HL =−3+2=−1= -3 + 2 = -1. Stämmer inte, så x=−3x = -3 är en falsk rot. Kommentar: −3-3 ligger i definitionsmängden, så den räcker inte för att stryka roten. Man kan antingen pröva som här, eller före kvadreringen kräva x+2≥0x + 2 \ge 0 (en rot är aldrig negativ), så att kvadreringen blir en ekvivalens. Båda vägarna är fullständiga. Det är den här kontrollen som oftast saknas.
  6. Svar: x=1x = 1. Kommentar: en tydlig svarsrad, så att rättaren inte behöver leta.

Svar: x=1x = 1

Exempel 2

En boll kastas rakt uppåt från marken med farten v0v_0. Härled den största höjden hh och beräkna den för v0=12v_0 = 12 m/s. Använd g=10g = 10 m/s².

  1. Rita en figur: bollen vid marken med farten v0v_0 uppåt och i högsta läget med farten 0 på höjden hh. Kommentar: provets instruktion för fysikproblemet nämner figur.
  2. Beteckningar och antagande: mm är bollens massa och hh höjden över marken i högsta läget. Luftmotståndet försummas. Kommentar: antagandet ska stå i lösningen.
  3. Princip: bara tyngdkraften uträttar arbete, så den mekaniska energin bevaras. I högsta läget är farten 0, så rörelseenergin vid kastet har blivit lägesenergi: mv022=mgh\frac{mv_0^2}{2} = mgh.
  4. Lös ut hh: h=v022gh = \frac{v_0^2}{2g}. Massan tar ut sig.
  5. Dimensionskontroll: (m/s)2m/s2=m\frac{(\text{m/s})^2}{\text{m/s}^2} = \text{m}, alltså en längd. Rimlighet: större utgångsfart ger högre höjd och större gg lägre, som väntat.
  6. Insättning: h=1222⋅10=14420=7,2h = \frac{12^2}{2\cdot 10} = \frac{144}{20} = 7{,}2 m.

Svar: h=v022g=7,2h = \frac{v_0^2}{2g} = 7{,}2 m

Vanliga fel

  • Att bara skriva svaret eller hoppa över steg som man räknat i huvudet. Enligt provets instruktion räcker det inte med uträkningar eller formler – lösningen ska vara motiverad.
  • Att inte pröva rötterna efter en kvadrering, eller att pröva dem i den kvadrerade ekvationen i stället för i den ursprungliga.
  • Att använda == och ⇔\Leftrightarrow slarvigt, till exempel x2=9=3x^2 = 9 = 3, eller ekvivalenspilar efter ett steg som inte går att vända.
  • Att glömma enheten, svara på något annat än det som frågas (lösningsmängden i stället för antalet heltal) eller låta motstridiga svar stå kvar utan överstrykning.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.