Koordinatgeometri: räta linjen, avstånd och cirkelns ekvation

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 5 min läsning · Av Anders Karlsson

I ett koordinatsystem kan geometri räknas med algebra. En rät linje skrivs y=kx+my = kx + m eller ax+by+c=0ax + by + c = 0, parallella linjer har samma lutning och vinkelräta linjer har lutningar med produkten −1-1. Avståndsformeln är Pythagoras sats, och cirkelns ekvation (x−a)2+(y−b)2=r2(x - a)^2 + (y - b)^2 = r^2 säger att alla punkter ligger på avståndet r från medelpunkten. Tangentvillkoret och avståndet från en punkt till en linje är fördjupning som provet kan fråga om.

Kurs: Matematik 2c · Område: geometri · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Vad är en funktion?, Kvadreringsreglerna, konjugatregeln och rotuttryck, Andragradsekvationer och Vietas formler.

Öva på det här i appen

Räta linjens ekvation

En linje som inte är lodrät kan skrivas y=kx+my = kx + m (k-form). Talet k är lutningen, alltså hur mycket y ökar när x ökar med 1, och m är y-koordinaten där linjen skär y-axeln. Genom två punkter (x1,y1)(x_1, y_1) och (x2,y2)(x_2, y_2) är lutningen k=y2−y1x2−x1k = \frac{y_2 - y_1}{x_2 - x_1}. Sedan får man m genom att sätta in en av punkterna. Ett annat skrivsätt är enpunktsformen y−y1=k(x−x1)y - y_1 = k(x - x_1). Den allmänna formen ax+by+c=0ax + by + c = 0 fungerar för alla linjer, även lodräta som x=3x = 3. Om b≠0b \neq 0 löser man ut y: y=−abx−cby = -\frac{a}{b}x - \frac{c}{b}, så lutningen är −ab-\frac{a}{b}.

Parallella och vinkelräta linjer

Två linjer är parallella om de har samma lutning, k1=k2k_1 = k_2. De är vinkelräta om k1⋅k2=−1k_1 \cdot k_2 = -1, alltså k2=−1k1k_2 = -\frac{1}{k_1}: vänd på bråket och byt tecken. Linjen vinkelrät mot y=23x+1y = \frac{2}{3}x + 1 har lutningen −32-\frac{3}{2}. I allmän form är ax+by+c=0ax + by + c = 0 och ax+by+d=0ax + by + d = 0 parallella (samma a och b), och bx−ay+d=0bx - ay + d = 0 är vinkelrät mot dem. Skärningspunkten mellan två linjer får man genom att lösa ekvationssystemet, till exempel genom att sätta k1x+m1=k2x+m2k_1x + m_1 = k_2x + m_2.

Avstånd och mittpunkt

Avståndet mellan punkterna (x1,y1)(x_1, y_1) och (x2,y2)(x_2, y_2) är hypotenusan i en rätvinklig triangel med kateterna x2−x1x_2 - x_1 och y2−y1y_2 - y_1. Pythagoras sats ger avståndsformeln d=(x2−x1)2+(y2−y1)2d = \sqrt{(x_2 - x_1)^2 + (y_2 - y_1)^2}. Mittpunkten på sträckan har koordinaterna (x1+x22,y1+y22)\left(\frac{x_1 + x_2}{2}, \frac{y_1 + y_2}{2}\right), medelvärdet av koordinaterna. Det kortaste avståndet från en punkt till en linje mäts längs normalen, alltså den linje genom punkten som är vinkelrät mot den givna linjen.

xy(x₁, y₁)(x₂, y₂)Mx₂ − x₁y₂ − y₁d

Cirkelns ekvation och kvadratkomplettering

En punkt (x,y)(x, y) ligger på cirkeln med medelpunkten (a,b)(a, b) och radien r om avståndet till medelpunkten är r. Avståndsformeln i kvadrat ger cirkelns ekvation (x−a)2+(y−b)2=r2(x - a)^2 + (y - b)^2 = r^2. Utvecklar man kvadraterna får man en form som x2+y2−6x+4y−3=0x^2 + y^2 - 6x + 4y - 3 = 0, där medelpunkten inte syns direkt. Då kvadratkompletterar man x-termerna och y-termerna var för sig: x2−6x=(x−3)2−9x^2 - 6x = (x - 3)^2 - 9 och y2+4y=(y+2)2−4y^2 + 4y = (y + 2)^2 - 4. Ekvationen blir (x−3)2+(y+2)2=3+9+4=16(x - 3)^2 + (y + 2)^2 = 3 + 9 + 4 = 16, alltså medelpunkten (3,−2)(3, -2) och radien 4. Regeln är: halvera koefficienten framför x, kvadrera, och dra bort kvadraten igen. Blir högerledet negativt finns ingen cirkel.

Skärning mellan linje och cirkel

För att hitta var linjen y=kx+my = kx + m skär en cirkel sätter man in kx+mkx + m i stället för y i cirkelns ekvation. Då får man en andragradsekvation i x. Två lösningar betyder att linjen skär cirkeln i två punkter, en dubbelrot betyder att linjen är en tangent, och inga reella lösningar betyder att linjen går förbi cirkeln. Ett snabbare sätt att avgöra antalet är att jämföra avståndet från medelpunkten till linjen med radien. Summan av skärningspunkternas x-koordinater kan läsas av direkt ur andragradsekvationen: för x2+px+q=0x^2 + px + q = 0 är summan av rötterna −p-p.

Tangent och avstånd från punkt till linje

Det kortaste avståndet från en punkt P till en linje mäts längs normalen genom P. Bestäm normalens lutning (−1k-\frac{1}{k}), skärningspunkten Q med linjen och avståndet ∣PQ∣|PQ| med avståndsformeln. En linje är tangent till en cirkel när avståndet från medelpunkten till linjen är lika med radien r. För linjer y=kx+my = kx + m med given lutning kan man också tänka så här: linjen genom medelpunkten (a,b)(a, b) har m=b−kam = b - ka. Flyttar man den vinkelrätt sträckan r ändras m med r1+k2r\sqrt{1 + k^2}, eftersom den lodräta förflyttningen är hypotenusan i en rätvinklig triangel där r är kateten vinkelrätt mot linjen. Tangenterna är alltså m=(b−ka)±r1+k2m = (b - ka) \pm r\sqrt{1 + k^2}. Exempel: y=x+my = x + m och x2+y2=8x^2 + y^2 = 8. Linjen genom origo är y=xy = x, radien är 222\sqrt{2} och 1+12=2\sqrt{1 + 1^2} = \sqrt{2}, så m ändras med 22⋅2=42\sqrt{2}\cdot\sqrt{2} = 4: m=4m = 4 eller m=−4m = -4. Kontroll: x2+(x+4)2=8x^2 + (x + 4)^2 = 8 ger 2x2+8x+8=02x^2 + 8x + 8 = 0, alltså (x+2)2=0(x + 2)^2 = 0, en dubbelrot.

Räknade exempel

Exempel 1

Bestäm ekvationen för linjen genom (2,1)(2, 1) som är vinkelrät mot linjen genom (0,3)(0, 3) och (4,5)(4, 5).

  1. Den givna linjens lutning: k1=5−34−0=24=12k_1 = \frac{5 - 3}{4 - 0} = \frac{2}{4} = \frac{1}{2}.
  2. Vinkelrät lutning: k2=−1k1=−2k_2 = -\frac{1}{k_1} = -2, eftersom 12⋅(−2)=−1\frac{1}{2}\cdot(-2) = -1.
  3. Enpunktsformen genom (2,1)(2, 1): y−1=−2(x−2)y - 1 = -2(x - 2), alltså y=−2x+5y = -2x + 5.

Svar: y=−2x+5y = -2x + 5

Exempel 2

Bestäm medelpunkt och radie för cirkeln x2+y2+8x−2y+8=0x^2 + y^2 + 8x - 2y + 8 = 0.

  1. Gruppera: (x2+8x)+(y2−2y)=−8(x^2 + 8x) + (y^2 - 2y) = -8.
  2. Kvadratkomplettera: x2+8x=(x+4)2−16x^2 + 8x = (x + 4)^2 - 16 och y2−2y=(y−1)2−1y^2 - 2y = (y - 1)^2 - 1.
  3. Alltså (x+4)2+(y−1)2=−8+16+1=9(x + 4)^2 + (y - 1)^2 = -8 + 16 + 1 = 9.
  4. Medelpunkten är (−4,1)(-4, 1) och radien är 9=3\sqrt{9} = 3.

Svar: Medelpunkt (−4,1)(-4, 1), radie 3

Exempel 3

I vilka punkter skär linjen y=x+1y = x + 1 cirkeln x2+y2=25x^2 + y^2 = 25?

  1. Sätt in y=x+1y = x + 1: x2+(x+1)2=25x^2 + (x + 1)^2 = 25, alltså 2x2+2x+1=252x^2 + 2x + 1 = 25.
  2. Förenkla: 2x2+2x−24=02x^2 + 2x - 24 = 0, dela med 2: x2+x−12=0x^2 + x - 12 = 0.
  3. pq-formeln: x=−12±14+12=−12±72x = -\frac{1}{2} \pm \sqrt{\frac{1}{4} + 12} = -\frac{1}{2} \pm \frac{7}{2}, alltså x=3x = 3 eller x=−4x = -4.
  4. Motsvarande y: y=4y = 4 respektive y=−3y = -3.

Svar: (3,4)(3, 4) och (−4,−3)(-4, -3)

Vanliga fel

  • Teckenfel i cirkelns ekvation: (x+3)2(x + 3)^2 betyder att medelpunktens x-koordinat är −3-3, inte 3.
  • Att glömma att ta roten ur: i (x−a)2+(y−b)2=16(x - a)^2 + (y - b)^2 = 16 är radien 4, inte 16.
  • Att bara byta tecken (eller bara vända på bråket) för en vinkelrät lutning. Båda behövs: k2=−1k1k_2 = -\frac{1}{k_1}.
  • Att läsa lutningen i ax+by+c=0ax + by + c = 0 som a. Lös ut y först: lutningen är −ab-\frac{a}{b}.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.