Randvinklar, Thales sats och kordasatsen

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 4 min läsning · Av Anders Karlsson

En randvinkel är hälften så stor som medelpunktsvinkeln på samma båge, och alla randvinklar på samma båge är lika stora. Två specialfall används hela tiden: en randvinkel på en diameter är rät (Thales sats), och i en fyrhörning med hörnen på en cirkel är motstående vinklar tillsammans 180∘180^\circ. Två kordor som skär varandra delar varandra så att produkterna av delarna blir lika (kordasatsen).

Kurs: Matematik 2c · Område: geometri · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Trianglar, fyrhörningar och likformighet, Cirkel, korda och tangent.

Öva på det här i appen

Medelpunktsvinkel, randvinkel och båge

Två punkter A och B på en cirkel delar cirkeln i två bågar, en mindre och en större. En medelpunktsvinkel har spetsen i medelpunkten O, till exempel ∠AOB\angle AOB. En randvinkel har spetsen på cirkeln, till exempel ∠ACB\angle ACB där C ligger på cirkeln. Man säger att vinkeln står på den båge som ligger mellan vinkelns ben, alltså den båge som spetsen inte ligger på. Ligger C på den större bågen står ∠ACB\angle ACB på den mindre bågen AB.

OABCDv2vvinkeln 180° − v

Randvinkelsatsen

En randvinkel är hälften så stor som medelpunktsvinkeln som står på samma båge. I figuren är ∠AOB=2v\angle AOB = 2v, så ∠ACB=v\angle ACB = v. Det gäller var C än ligger på den större bågen, så alla randvinklar på samma båge är lika stora. En punkt D på den mindre bågen står i stället på den större bågen. Den bågens medelpunktsvinkel är 360∘−2v360^\circ - 2v, så ∠ADB=360∘−2v2=180∘−v\angle ADB = \frac{360^\circ - 2v}{2} = 180^\circ - v. En randvinkel är alltså trubbig om och bara om spetsen ligger på den mindre bågen. Varför satsen gäller: dra diametern genom C. Trianglarna med hörnet O är likbenta (två sidor är radier), och en yttervinkel är summan av de två motstående vinklarna, alltså dubbelt så stor som basvinkeln.

Thales sats

Om AB är en diameter är medelpunktsvinkeln ∠AOB=180∘\angle AOB = 180^\circ. Randvinkeln är hälften: ∠ACB=90∘\angle ACB = 90^\circ för varje punkt C på cirkeln (utom A och B). Det omvända gäller också: en rätvinklig triangel har hypotenusan som diameter i sin omskrivna cirkel, så radien är halva hypotenusan. Ser du en diameter och en punkt till på cirkeln har du en rätvinklig triangel, och då fungerar Pythagoras sats.

Inskriven fyrhörning

En fyrhörning ABCD med alla hörn på en cirkel kallas inskriven. Vinklarna vid A och C står på var sin del av cirkeln, och bågarna är tillsammans hela varvet, 360∘360^\circ. Randvinklarna blir hälften: ∠A+∠C=180∘\angle A + \angle C = 180^\circ, och på samma sätt ∠B+∠D=180∘\angle B + \angle D = 180^\circ. Det gäller motstående vinklar, inte vinklar som ligger bredvid varandra. Med en diagonal, till exempel BD, får man dessutom randvinklar på samma båge: ∠BAC=∠BDC\angle BAC = \angle BDC, eftersom båda står på bågen BC.

Kordasatsen

Om två kordor AB och CD skär varandra i en punkt E inuti cirkeln gäller ∣AE∣⋅∣EB∣=∣CE∣⋅∣ED∣|AE|\cdot|EB| = |CE|\cdot|ED|. Det är delarna av varje korda som multipliceras, inte hela kordorna. Varför: trianglarna AEC och DEB har lika stora vinklar vid E (vertikalvinklar) och ∠CAB=∠CDB\angle CAB = \angle CDB (randvinklar på bågen CB). De är alltså likformiga, och ∣AE∣∣DE∣=∣CE∣∣BE∣\frac{|AE|}{|DE|} = \frac{|CE|}{|BE|}, vilket ger satsen.

Korda, randvinkel och radie

Om triangeln ABC har hörnen på en cirkel med radien r gäller ∣AC∣=2rsin⁡B|AC| = 2r\sin B, där B är vinkeln vid hörnet B. Dra diametern från A till punkten A′A' på andra sidan. Då står ∠AA′C\angle AA'C och ∠ABC\angle ABC på samma båge AC och är lika stora (om B är trubbig blir de supplementvinklar, men sinus är detsamma). Triangeln AA′CAA'C är rätvinklig vid C enligt Thales sats, så ∣AC∣=∣AA′∣sin⁡B=2rsin⁡B|AC| = |AA'|\sin B = 2r\sin B. Exempel: radien 5 och vinkeln 30∘30^\circ ger kordan 2⋅5⋅12=52\cdot 5\cdot\frac{1}{2} = 5.

Räknade exempel

Exempel 1

Punkterna A, B och C ligger på en cirkel med medelpunkten O, och ∠AOB=100∘\angle AOB = 100^\circ. Hur stor är ∠ACB\angle ACB om C ligger på den större bågen AB? Och om C ligger på den mindre bågen?

  1. C på den större bågen: ∠ACB\angle ACB står på den mindre bågen AB, vars medelpunktsvinkel är 100∘100^\circ.
  2. Randvinkelsatsen: ∠ACB=100∘2=50∘\angle ACB = \frac{100^\circ}{2} = 50^\circ.
  3. C på den mindre bågen: vinkeln står på den större bågen, vars medelpunktsvinkel är 360∘−100∘=260∘360^\circ - 100^\circ = 260^\circ.
  4. ∠ACB=260∘2=130∘\angle ACB = \frac{260^\circ}{2} = 130^\circ. Kontroll: 50∘+130∘=180∘50^\circ + 130^\circ = 180^\circ, som för motstående vinklar i en inskriven fyrhörning.

Svar: 50∘50^\circ respektive 130∘130^\circ

Exempel 2

Sträckan AB är en diameter i en cirkel, och C ligger på cirkeln. ∣AC∣=6|AC| = 6 och ∣BC∣=8|BC| = 8. Hur stor är radien?

  1. Thales sats: ∠ACB=90∘\angle ACB = 90^\circ, eftersom vinkeln står på diametern.
  2. Pythagoras sats: ∣AB∣2=62+82=36+64=100|AB|^2 = 6^2 + 8^2 = 36 + 64 = 100, så ∣AB∣=10|AB| = 10.
  3. Radien är halva diametern: r=102=5r = \frac{10}{2} = 5.

Svar: r=5r = 5

Exempel 3

Kordorna AB och CD skär varandra i E. ∣AE∣=4|AE| = 4, ∣EB∣=6|EB| = 6 och ∣CE∣=3|CE| = 3. Hur lång är kordan CD?

  1. Kordasatsen: ∣AE∣⋅∣EB∣=∣CE∣⋅∣ED∣|AE|\cdot|EB| = |CE|\cdot|ED|, alltså 4⋅6=3⋅∣ED∣4\cdot 6 = 3\cdot|ED|.
  2. ∣ED∣=243=8|ED| = \frac{24}{3} = 8.
  3. Hela kordan: ∣CD∣=∣CE∣+∣ED∣=3+8=11|CD| = |CE| + |ED| = 3 + 8 = 11.

Svar: ∣CD∣=11|CD| = 11

Vanliga fel

  • Att ta randvinkeln på fel båge: ligger spetsen på den mindre bågen står vinkeln på den större, och då är randvinkeln trubbig (180∘180^\circ minus den andra randvinkeln).
  • Att dubbla i stället för att halvera: randvinkeln är hälften av medelpunktsvinkeln, inte dubbelt så stor.
  • Att använda hela kordor i kordasatsen (∣AB∣⋅∣CD∣|AB|\cdot|CD|) i stället för delarna på var sin sida om skärningspunkten.
  • Att lägga ihop två intilliggande vinklar i en inskriven fyrhörning till 180∘180^\circ. Det är motstående vinklar (A och C, B och D) som har summan 180∘180^\circ.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.