Talet e, eˣ och ln x

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 4 min läsning · Av Anders Karlsson

Talet e≈2,718e \approx 2{,}718 är den bas som gör att exponentialfunktionen är sin egen derivata: D(ex)=exD(e^x) = e^x och D(ekx)=kekxD(e^{kx}) = ke^{kx}. Den naturliga logaritmen ln⁡x\ln x är logaritmen i basen e, så eln⁡x=xe^{\ln x} = x och ln⁡ex=x\ln e^x = x. Med ln löser man exponentialekvationer som e2x=5e^{2x} = 5, och D(ln⁡x)=1xD(\ln x) = \frac{1}{x}.

Kurs: Matematik 3c · Område: derivator · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Logaritmer och exponentialekvationer, Vad är en derivata?, Produktregeln, kvotregeln och kedjeregeln.

Öva på det här i appen

Exponentialfunktioner

En exponentialfunktion har formen f(x)=C⋅axf(x) = C\cdot a^x, där basen a är positiv och skild från 1 (med a=1a = 1 blir funktionen konstant) och CC är värdet då x=0x = 0. Variabeln står i exponenten, och det är skillnaden mot en potensfunktion som x3x^3. Varje gång x ökar med 1 multipliceras funktionsvärdet med a: med a=2a = 2 fördubblas det, med a=12a = \frac{1}{2} halveras det. Därför beskriver exponentialfunktioner tillväxt med en fast procentsats, till exempel ränta eller bakterier, och sönderfall, till exempel radioaktivitet. Eftersom ax>0a^x > 0 för alla x har grafen till y=axy = a^x inga nollställen.

Varför just talet e?

För en exponentialfunktion är lutningen proportionell mot funktionsvärdet. Det syns i ändringskvoten: ax+h−axh=ax⋅ah−1h\frac{a^{x+h} - a^x}{h} = a^x\cdot\frac{a^h - 1}{h}, och den sista faktorn beror inte på x. När h går mot 0 närmar den sig ett tal kak_a, som är lutningen i x=0x = 0. Alltså är D(ax)=ka⋅axD(a^x) = k_a\cdot a^x. För basen 2 är k2≈0,69k_2 \approx 0{,}69 och för basen 3 är k3≈1,10k_3 \approx 1{,}10. Någonstans mellan 2 och 3 finns en bas där konstanten är exakt 1. Den basen kallas e, och e=2,71828…e = 2{,}71828\ldots (ett irrationellt tal, precis som π\pi). Det ger den enklaste deriveringsregeln som finns: D(ex)=exD(e^x) = e^x. Funktionen är sin egen derivata. Med en konstant k i exponenten följer en faktor k med ut: D(ekx)=kekxD(e^{kx}) = ke^{kx}, till exempel D(e−3x)=−3e−3xD(e^{-3x}) = -3e^{-3x}. Och D(5e2x)=10e2xD(5e^{2x}) = 10e^{2x}.

Naturliga logaritmen ln

Logaritmen i basen e kallas den naturliga logaritmen och skrivs ln⁡x\ln x. Den svarar på frågan "vilken exponent ska e ha för att ge x?". Därför gäller eln⁡x=xe^{\ln x} = x (för x>0x > 0) och ln⁡ex=x\ln e^{x} = x: funktionerna tar ut varandra. Några värden att kunna: ln⁡1=0\ln 1 = 0, ln⁡e=1\ln e = 1, ln⁡1e=−1\ln \frac{1}{e} = -1. Logaritmlagarna gäller som för lg: ln⁡(ab)=ln⁡a+ln⁡b\ln(ab) = \ln a + \ln b, ln⁡ab=ln⁡a−ln⁡b\ln\frac{a}{b} = \ln a - \ln b och ln⁡ap=pln⁡a\ln a^p = p\ln a. Varje exponentialfunktion kan skrivas med basen e, eftersom a=eln⁡aa = e^{\ln a}: ax=exln⁡aa^x = e^{x\ln a}. Därför är D(ax)=axln⁡aD(a^x) = a^x\ln a, och konstanten kak_a ovan är just ln⁡a\ln a (ln⁡2≈0,69\ln 2 \approx 0{,}69).

Exponentialekvationer med ln

En ekvation där x står i exponenten löser man genom att först få potensen ensam och sedan ta ln av båda leden. 4e3x−1=74e^{3x} - 1 = 7 ger e3x=2e^{3x} = 2, sedan 3x=ln⁡23x = \ln 2, alltså x=ln⁡23x = \frac{\ln 2}{3}. Med en annan bas: 5x=35^x = 3 ger xln⁡5=ln⁡3x\ln 5 = \ln 3, så x=ln⁡3ln⁡5x = \frac{\ln 3}{\ln 5}. Observera att ln⁡3ln⁡5\frac{\ln 3}{\ln 5} inte är samma sak som ln⁡35\ln\frac{3}{5}. En ekvation som ex=−2e^{x} = -2 saknar lösning, eftersom exe^x alltid är positivt. Svaret får gärna stå kvar med ln: provet är utan miniräknare, så x=ln⁡23x = \frac{\ln 2}{3} är ett fullständigt svar.

Derivatan av ln x (Ma4)

För x>0x > 0 gäller D(ln⁡x)=1xD(\ln x) = \frac{1}{x}. Det följer av att eln⁡x=xe^{\ln x} = x: deriverar man båda leden med kedjeregeln får man eln⁡x⋅D(ln⁡x)=1e^{\ln x}\cdot D(\ln x) = 1, alltså x⋅D(ln⁡x)=1x\cdot D(\ln x) = 1. Med kedjeregeln blir D(ln⁡g(x))=g′(x)g(x)D(\ln g(x)) = \frac{g'(x)}{g(x)} och D(eg(x))=g′(x)eg(x)D(e^{g(x)}) = g'(x)e^{g(x)}, till exempel D(ex2)=2xex2D(e^{x^2}) = 2xe^{x^2}. Logaritmlagarna förenklar ofta först: ln⁡x3=3ln⁡x\ln x^3 = 3\ln x har derivatan 3x\frac{3}{x}. Sätter man in ett tal efter deriveringen blir det ofta enkelt om exponenten blir 0 eller ln-argumentet blir 1, eftersom e0=1e^0 = 1 och ln⁡1=0\ln 1 = 0.

Räknade exempel

Exempel 1

Lös ekvationen 3e2x=123e^{2x} = 12.

  1. Dela med 3 så att potensen står ensam: e2x=4e^{2x} = 4.
  2. Ta ln av båda leden: 2x=ln⁡42x = \ln 4.
  3. Dela med 2: x=ln⁡42x = \frac{\ln 4}{2}.
  4. Förenkla med logaritmlagen ln⁡4=ln⁡22=2ln⁡2\ln 4 = \ln 2^2 = 2\ln 2: x=2ln⁡22=ln⁡2x = \frac{2\ln 2}{2} = \ln 2.

Svar: x=ln⁡2x = \ln 2

Exempel 2

Bestäm den stationära punkten till f(x)=e3x−15xf(x) = e^{3x} - 15x och avgör om den är en maximi- eller minimipunkt.

  1. Derivera: f′(x)=3e3x−15f'(x) = 3e^{3x} - 15.
  2. f′(x)=0f'(x) = 0 ger e3x=5e^{3x} = 5, alltså 3x=ln⁡53x = \ln 5 och x=ln⁡53x = \frac{\ln 5}{3}.
  3. f′′(x)=9e3x>0f''(x) = 9e^{3x} > 0 för alla x, så punkten är en minimipunkt.
  4. Värdet: e3x=5e^{3x} = 5 i punkten, så f=5−15⋅ln⁡53=5−5ln⁡5f = 5 - 15\cdot\frac{\ln 5}{3} = 5 - 5\ln 5.

Svar: Minimipunkt i x=ln⁡53x = \frac{\ln 5}{3} med värdet 5−5ln⁡55 - 5\ln 5.

Exempel 3

Beräkna f′(0)f'(0) när f(x)=(2x+3)e−xf(x) = (2x + 3)e^{-x}. (Ma4: kräver produktregeln.)

  1. Produktregeln: f′(x)=2⋅e−x+(2x+3)⋅(−e−x)f'(x) = 2\cdot e^{-x} + (2x + 3)\cdot(-e^{-x}).
  2. Bryt ut e−xe^{-x}: f′(x)=e−x(2−2x−3)=e−x(−2x−1)f'(x) = e^{-x}(2 - 2x - 3) = e^{-x}(-2x - 1).
  3. Sätt in x=0x = 0: e0=1e^{0} = 1, så f′(0)=−1f'(0) = -1.

Svar: f′(0)=−1f'(0) = -1

Vanliga fel

  • Att glömma den inre derivatan: D(e3x)=3e3xD(e^{3x}) = 3e^{3x}, inte e3xe^{3x}.
  • Att derivera exe^x som en potens: D(ex)D(e^x) är inte xex−1xe^{x-1}.
  • Att skriva ln⁡3ln⁡5=ln⁡35\frac{\ln 3}{\ln 5} = \ln\frac{3}{5} eller ln⁡3−ln⁡5\ln 3 - \ln 5. En kvot av två logaritmer kan inte förenklas med logaritmlagarna.
  • Att ta ln innan potensen står ensam: 3e2x=123e^{2x} = 12 ger inte 3⋅2x=ln⁡123\cdot 2x = \ln 12.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.