Produktregeln, kvotregeln och kedjeregeln

Uppdaterad 24 oktober 2026 · 3 min läsning · Av Anders Karlsson

Funktioner som är byggda av andra funktioner deriveras med tre regler: produktregeln för f⋅gf\cdot g, kvotregeln för fg\frac{f}{g} och kedjeregeln för en funktion inuti en annan, som ln⁡(x2+1)\ln(x^2 + 1). Logaritmlagarna kan ofta göra uttrycket enklare innan man deriverar.

Kurs: Matematik 4 · Område: derivator · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet

Bra att kunna först: Vad är en derivata?, Logaritmer och exponentialekvationer.

Öva på det här i appen

Produktregeln

Derivatan av en produkt är inte produkten av derivatorna. Regeln är D(f⋅g)=f′⋅g+f⋅g′D(f\cdot g) = f'\cdot g + f\cdot g': derivera den ena faktorn i taget, låt den andra stå kvar, och lägg ihop. Varför? Tänk på en rektangel med sidorna ff och gg. När xx ökar lite växer arean dels för att ff växer (bidraget f′⋅gf'\cdot g), dels för att gg växer (bidraget f⋅g′f\cdot g'). Exempel: D(xln⁡x)=1⋅ln⁡x+x⋅1x=ln⁡x+1D(x\ln x) = 1\cdot\ln x + x\cdot\frac{1}{x} = \ln x + 1 och D(x2ex)=2x ex+x2ex=xex(2+x)D(x^2 e^x) = 2x\,e^x + x^2 e^x = x e^x(2 + x).

Kvotregeln

För en kvot gäller D(fg)=f′⋅g−f⋅g′g2D\left(\frac{f}{g}\right) = \frac{f'\cdot g - f\cdot g'}{g^2}. Ordningen i täljaren spelar roll: täljarens derivata gånger nämnaren först, sedan minus täljaren gånger nämnarens derivata. Nämnaren kvadreras och ska inte deriveras. Exempel: D(xx+1)=1⋅(x+1)−x⋅1(x+1)2=1(x+1)2D\left(\frac{x}{x+1}\right) = \frac{1\cdot(x + 1) - x\cdot 1}{(x+1)^2} = \frac{1}{(x+1)^2}. Är täljaren eller nämnaren en konstant går det ofta snabbare att skriva om: 3x2=3x−2\frac{3}{x^2} = 3x^{-2} har derivatan −6x−3-6x^{-3}, och x25\frac{x^2}{5} har derivatan 2x5\frac{2x}{5} utan någon kvotregel alls.

Kedjeregeln

I ln⁡(x2+1)\ln(x^2 + 1) ligger den inre funktionen u=x2+1u = x^2 + 1 inuti den yttre funktionen ln⁡u\ln u. Kedjeregeln: derivera den yttre funktionen med den inre orörd, och multiplicera med den inre derivatan. D(ln⁡(x2+1))=1x2+1⋅2x=2xx2+1D\big(\ln(x^2 + 1)\big) = \frac{1}{x^2 + 1}\cdot 2x = \frac{2x}{x^2 + 1}. Allmänt är D(ln⁡u)=u′uD\big(\ln u\big) = \frac{u'}{u}. Ett vanligt specialfall: D(ln⁡(ax+b))=aax+bD(\ln(ax + b)) = \frac{a}{ax + b}. Regeln gäller för alla yttre funktioner: D((3x+1)4)=4(3x+1)3⋅3D\big((3x + 1)^4\big) = 4(3x + 1)^3\cdot 3 och D(e2x)=e2x⋅2D(e^{2x}) = e^{2x}\cdot 2.

Kombinera reglerna

Många uttryck kräver flera regler. Fråga dig vilken räkneoperation som görs sist om man räknar ut funktionens värde för ett visst xx. Den operationen bestämmer vilken regel du börjar med. I x⋅e−x2x\cdot e^{-x^2} är det sista steget en multiplikation, så produktregeln kommer först; inne i e−x2e^{-x^2} behövs sedan kedjeregeln: D(xe−x2)=1⋅e−x2+x⋅e−x2⋅(−2x)=e−x2(1−2x2)D\big(x e^{-x^2}\big) = 1\cdot e^{-x^2} + x\cdot e^{-x^2}\cdot(-2x) = e^{-x^2}(1 - 2x^2). Bryt gärna ut gemensamma faktorer på slutet, det gör derivatan lättare att sätta lika med noll.

Förenkla innan du deriverar

Logaritmen av en kvot kan delas upp: ln⁡2x+1x+3=ln⁡(2x+1)−ln⁡(x+3)\ln\frac{2x + 1}{x + 3} = \ln(2x + 1) - \ln(x + 3), som är mycket enklare att derivera än med kvotregeln inuti kedjeregeln. Detta gäller där båda logaritmerna är definierade. På samma sätt blir ln⁡(x3)=3ln⁡x\ln(x^3) = 3\ln x och x=x1/2\sqrt{x} = x^{1/2} enklare att derivera. Ett annat tips: när uppgiften bara frågar efter f′(a)f'(a) behöver man inte förenkla f′(x)f'(x), det går fortare att sätta in talet direkt i den oförenklade derivatan.

Räknade exempel

Exempel 1

Beräkna f′(1)f'(1) när f(x)=2x+1x+2f(x) = \dfrac{2x + 1}{x + 2}.

  1. Kvotregeln med f=2x+1f = 2x + 1 (derivata 2) och g=x+2g = x + 2 (derivata 1).
  2. f′(x)=2(x+2)−(2x+1)⋅1(x+2)2=2x+4−2x−1(x+2)2=3(x+2)2f'(x) = \frac{2(x + 2) - (2x + 1)\cdot 1}{(x + 2)^2} = \frac{2x + 4 - 2x - 1}{(x+2)^2} = \frac{3}{(x+2)^2}.
  3. Sätt in x=1x = 1: f′(1)=332=13f'(1) = \frac{3}{3^2} = \frac{1}{3}.

Svar: 13\frac{1}{3}

Exempel 2

Beräkna f′(0)f'(0) när f(x)=ln⁡2x+1x+1f(x) = \ln\dfrac{2x + 1}{x + 1}.

  1. Dela upp med logaritmlagen: f(x)=ln⁡(2x+1)−ln⁡(x+1)f(x) = \ln(2x + 1) - \ln(x + 1).
  2. Kedjeregeln på varje term: f′(x)=22x+1−1x+1f'(x) = \frac{2}{2x + 1} - \frac{1}{x + 1}.
  3. Sätt in x=0x = 0: f′(0)=21−11=1f'(0) = \frac{2}{1} - \frac{1}{1} = 1.

Svar: 11

Exempel 3

Beräkna f′(0)f'(0) när f(x)=(x+1) e2xf(x) = (x + 1)\,e^{2x}.

  1. Det sista steget är en multiplikation, så produktregeln gäller, med faktorerna x+1x + 1 (derivata 1) och e2xe^{2x}.
  2. Kedjeregeln på den andra faktorn: D(e2x)=2e2xD(e^{2x}) = 2e^{2x}.
  3. Produktregeln: f′(x)=1⋅e2x+(x+1)⋅2e2x=e2x(2x+3)f'(x) = 1\cdot e^{2x} + (x + 1)\cdot 2e^{2x} = e^{2x}(2x + 3).
  4. Sätt in x=0x = 0: f′(0)=e0⋅3=3f'(0) = e^{0}\cdot 3 = 3.

Svar: 33

Vanliga fel

  • Att derivera en produkt som f′⋅g′f'\cdot g', eller en kvot som f′g′\frac{f'}{g'}.
  • Att byta ordning i kvotregelns täljare, vilket ger fel tecken.
  • Att glömma den inre derivatan i kedjeregeln: D(ln⁡(3x))=33x=1xD(\ln(3x)) = \frac{3}{3x} = \frac{1}{x}, inte 13x\frac{1}{3x}.
  • Att ta till kvotregeln när nämnaren är en konstant. x25\frac{x^2}{5} är bara 15⋅x2\frac{1}{5}\cdot x^2 och har derivatan 2x5\frac{2x}{5}.

Formlerna i formelsamlingen

Fler förklaringar

Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet

MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.