Så pluggar du till Matematik- och fysikprovet
Matematik- och fysikprovet testar grundläggande räknefärdighet i Matematik 4 och Fysik 1–2, utan formelsamling och utan miniräknare. Det bästa sättet att förbereda sig är att börja i god tid, träna på de uppgiftstyper som återkommer, testa sig själv i stället för att läsa om, sprida ut övningen över veckor och göra gamla prov på tid mot slutet. Den här guiden visar hur en sådan plan kan se ut.
Vad testar Matematik- och fysikprovet?
Kort svar: snabb och säker räkning i matematik och fysik på gymnasienivå, utan hjälpmedel.
Matematikdelen ger 45 poäng och fysikdelen 30 poäng. Båda delarna består mest av flervalsuppgifter och uppgifter där bara svaret ska anges, och varje del avslutas med en uppgift där hela lösningen ska redovisas. Matematiken bygger huvudsakligen på Matematik 4: algebraiska uttryck, funktioner med derivata och enkla integraler, trigonometri, absolutbelopp, ekvationer och olikheter och geometri. Fysiken bygger på Fysik 1 och 2, och ungefär hälften handlar om mekanik. För godkänt krävs 30 av 75 poäng.
Eftersom formelsamling inte är tillåten och räkningarna ska gå utan miniräknare är det inte avancerad teori som avgör, utan att formler och metoder sitter så säkert att du hinner. Det påverkar hur du ska plugga.
Fakta om provet kommer från provets officiella webbplats, matematik-och-fysikprovet.se. Senast kontrollerad 15 oktober 2026. Kontrollera alltid datum och regler där.
När ska man börja plugga?
Kort svar: gärna flera månader före provet, med korta pass några gånger i veckan.
Kunskap som har tränats in under lång tid sitter bättre än kunskap som pluggats in veckan före. Det beror på att minnet förstärks varje gång du lyckas plocka fram något som du nästan hade glömt. Med en plan som börjar på hösten eller vid jul räcker det med 15–30 minuter per dag för att hinna gå igenom alla områden flera gånger. Börjar du senare fungerar samma metod, men passen blir längre.
Hur kan en plan se ut?
Kort svar: grunder och formler först, sedan uppgiftstyper, och sist hela prov på tid.
| Period | Fokus | Så gör du |
|---|---|---|
| Början | Grunder och formler | Repetera algebra, potenser, rötter, logaritmer och trigonometri. Lär in formlerna i mekanik, ellära och optik. |
| Mitten | Uppgiftstyper | Träna en uppgiftstyp i taget tills du kan metoden, och blanda sedan typerna. Gör gamla prov område för område. |
| Sista månaderna | Hela prov | Gör gamla prov på tid och utan hjälpmedel. För en fellogg och repetera det du missar. |
| Sista veckan | Underhåll | Korta repetitionspass, inget nytt stoff. Kontrollera tid och plats och vad du får ta med. |
Vilka metoder fungerar bäst?
Kort svar: att testa sig själv, att sprida ut övningen och att blanda uppgiftstyper.
- Testa dig själv i stället för att läsa om. Att försöka lösa en uppgift eller skriva en formel ur minnet ger mer än att läsa en lösning igen, även när du misslyckas. Läs facit efteråt, inte före.
- Sprid ut övningen. Tre korta pass under en vecka ger bättre minne än ett långt pass samma dag. Kom tillbaka till ett område när du håller på att glömma det, inte när du nyss har övat på det.
- Blanda uppgiftstyper. På provet står det inte vilken metod en uppgift kräver. När du har lärt dig en typ, blanda den med andra, så att du tränar på att känna igen vad som efterfrågas.
- Räkna utan miniräknare från början. Huvudräkning, tiopotenser och exakta värden är en färdighet i sig. Läs mer i guiden om överslag och storleksordningar.
Hur tränar man på flervalsuppgifterna?
Kort svar: lös uppgiften först, och använd sedan alternativen för att kontrollera.
Flervalsuppgifterna är flest till antalet på båda delarna. Ett felalternativ kan vara precis det svar du får om du gör ett vanligt misstag, som ett teckenfel eller en glömd faktor två, så ett alternativ som ser rätt ut kan vara en fälla. Räkna därför fram ditt eget svar innan du läser alternativen. Om du kör fast kan du ofta utesluta alternativ genom att pröva ett enkelt specialfall, till exempel x = 0 eller x = 1, eller genom att kontrollera enheten.
Hur använder man gamla prov?
Kort svar: som provträning på tid mot slutet, och som underlag för vad du behöver repetera.
Gamla prov med facit finns fritt på provets officiella webbplats. De visar exakt vilken nivå och vilka uppgiftstyper du kan vänta dig. Spara några av de senaste proven till de sista månaderna, så att du kan göra dem som riktiga prov. Hur du gör det steg för steg står i guiden Gamla prov och facit.
Hur lär man sig alla formler?
Kort svar: genom att skriva dem ur minnet med några dagars mellanrum och kontrollera enheterna.
Gör en lista eller använd formelkort, och öva genom att täcka över formeln och skriva den själv. Formler som du kan härleda på några sekunder, till exempel ur energiprincipen, behöver du inte plugga in separat. Kontrollera alltid att enheterna stämmer. Formelsamlingen har formlerna per område med förklaring och räknat exempel, och guiden Formler du måste kunna utantill beskriver metoden.
Vad gör man sista veckan före provet?
Kort svar: repetera lätt, sov ordentligt och kontrollera det praktiska.
Lär dig inget nytt den sista veckan. Gör korta repetitionspass på det du redan kan, så att det känns säkert. Kontrollera var och när du skriver provet och läs provets ordningsregler på den officiella webbplatsen. Där står till exempel att du får ta med pennor, suddgummi, passare och linjal, men inte formelsamling eller gradskiva. Under provet: gå igenom alla flervalsuppgifter och ta de du kan direkt, och kom tillbaka till de svåra.
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.