Atomkärnan, radioaktivitet och bindningsenergi
Atomkärnan består av protoner och neutroner. Instabila kärnor sönderfaller av sig själva och sänder ut alfa-, beta- eller gammastrålning; i varje sönderfall är summan av masstalen och summan av laddningstalen densamma före och efter. Efter varje halveringstid återstår hälften av de radioaktiva kärnorna. En kärna väger mindre än sina delar var för sig, och massdefekten motsvarar bindningsenergin enligt .
Kurs: Fysik 1 · Område: modern fysik · Förklaring inför Matematik- och fysikprovet
Bra att kunna först: Storheter, enheter och tiopotenser, Potenser och rötter.
Atomkärnan och isotoper
En atom har en liten, tung kärna (diametern ungefär – m) och runt den elektroner (atomens diameter är ungefär m). Kärnan består av protoner (laddning ) och neutroner (oladdade); båda kallas nukleoner. Antalet protoner är atomnumret eller laddningstalet – det bestämmer vilket grundämne det är. Antalet neutroner betecknas . Masstalet (nukleontalet) är . En kärna skrivs , där X är grundämnets kemiska tecken. Exempel: har 6 protoner och neutroner. Isotoper är kärnor av samma grundämne (samma ) med olika antal neutroner, till exempel och . Isotoperna har samma kemiska egenskaper men olika massa, och en del av dem är instabila (radioaktiva). Protonerna stöter bort varandra elektriskt, men den starka kärnkraften – som bara verkar på mycket korta avstånd – håller ihop kärnan.
Alfa-, beta- och gammastrålning
En instabil kärna kan sönderfalla på några vanliga sätt. Vid alfasönderfall () skickar kärnan ut en heliumkärna : masstalet minskar med 4 och laddningstalet med 2. Alfastrålning stoppas av ett papper eller några centimeter luft. Vid beta minus-sönderfall () omvandlas en neutron i kärnan till en proton, och en elektron (och en antineutrino) skickas ut: ökar med 1 medan är oförändrat. Vid beta plus-sönderfall () omvandlas en proton till en neutron och en positron (en positiv elektron) och en neutrino skickas ut: minskar med 1, till exempel . Betastrålning stoppas av några millimeter aluminium. Gammastrålning () är en foton med hög energi från en kärna som är exciterad, ofta direkt efter ett alfa- eller betasönderfall; och ändras inte. Gammastrålning är mest genomträngande och dämpas av bly eller tjock betong. Alla tre är joniserande: de kan slita loss elektroner från atomer i det de träffar.
Sönderfallsekvationer
En sönderfallsekvation (reaktionsformel) skrivs med masstalet uppe och laddningstalet nere. Två saker bevaras alltid: summan av masstalen och summan av laddningstalen är lika på båda sidor om pilen. Elektronen skrivs (masstal 0, laddning ), positronen , alfapartikeln och neutronen . Exempel på betasönderfall: (uppe: , nere: ). Laddningstalet avgör vilket grundämne som bildas, så slå upp eller räkna fram först. Samma bokföring gäller för klyvning (fission) av tunga kärnor och sammanslagning (fusion) av lätta, till exempel när en neutron träffar uran-235 och kärnan delar sig i två mellantunga kärnor och några neutroner.
Halveringstid
Det går inte att säga när en viss kärna sönderfaller – det sker slumpmässigt. Men för väldigt många kärnor är det förutsägbart: efter en halveringstid har hälften sönderfallit. Efter två halveringstider återstår , efter tre , och efter halveringstider . Allmänt gäller , där är antalet från början och antalet efter tiden . Aktiviteten – antalet sönderfall per sekund, mätt i becquerel (Bq) – är proportionell mot antalet radioaktiva kärnor och halveras därför lika ofta. (Aktiviteten betecknas ofta ; blanda inte ihop den med masstalet.) Massan av den radioaktiva isotopen halveras på samma sätt, men provets totala massa ändras knappt: kärnorna blir till andra ämnen, de försvinner inte. Hur många kärnor som har sönderfallit är : efter tre halveringstider har sönderfallit. Kol-14-datering: levande organismer tar hela tiden upp kol, så halten kol-14 är densamma som i luften. När organismen dör upphör upptaget, och kol-14 sönderfaller med halveringstiden ungefär 5700 år. Är halten av halten i levande material har två halveringstider gått, alltså ungefär 11 400 år. Har två isotoper olika halveringstider skriver man båda som och jämför exponenterna.
Massdefekt och bindningsenergi
Om man väger en kärna och jämför med summan av massorna hos dess protoner och neutroner var för sig, är kärnan lättare. Skillnaden kallas massdefekt: . Enligt Einstein motsvarar massa energi, , där m/s. Massdefekten motsvarar bindningsenergin – den energi som krävs för att dela kärnan i fria nukleoner. Kärnmassor anges i atomära massenheter: kg, och energin som motsvarar 1 u är MeV (megaelektronvolt; J). Därför: massdefekt i u gånger 931,5 ger bindningsenergin i MeV. Bindningsenergin per nukleon, , är störst (ungefär 8,8 MeV) för kärnor nära järn. Därför frigörs energi både när en tung kärna klyvs och när lätta kärnor slås ihop: produkterna är hårdare bundna, och den totala massan minskar. Den frigjorda energin är (massan före massan efter). Vid en klyvning av uran-235 frigörs ungefär 200 MeV. Solen strålar ut ungefär W, och enligt minskar dess massa därför med ungefär kg varje sekund.
Räknade exempel
Exempel 1
Polonium-210 () sönderfaller genom alfasönderfall. Vilken kärna bildas, och hur många neutroner har den?
- En alfapartikel är . Masstalet minskar med 4: .
- Laddningstalet minskar med 2: , och grundämnet med är bly (Pb).
- Ekvationen: . Kontroll: och .
- Antal neutroner: .
Svar: med 124 neutroner
Exempel 2
Ett radioaktivt prov har aktiviteten 3200 Bq. Ett dygn (24 timmar) senare är aktiviteten 400 Bq. Hur lång är halveringstiden?
- Halvera tills aktiviteten är 400 Bq: . Det är tre halveringar.
- Alltså är 24 timmar tre halveringstider: timmar.
- Kontroll med formeln: Bq.
Svar: 8 timmar
Exempel 3
En deuteriumkärna () har massan 2,01355 u. Protonens massa är 1,00728 u och neutronens 1,00867 u. Hur stor är bindningsenergin? (1 u motsvarar 931,5 MeV.)
- Kärnan har en proton och en neutron. Deras sammanlagda massa: u.
- Massdefekten: u.
- Bindningsenergin: MeV.
- Per nukleon blir det ungefär 1,1 MeV – deuterium är löst bundet jämfört med tyngre kärnor.
Svar: ungefär 2,24 MeV
Vanliga fel
- Att låta masstalet ändras vid betasönderfall – en neutron blir en proton (eller tvärtom), så är oförändrat och bara ändras.
- Att tro att allt är borta efter två halveringstider – efter två återstår en fjärdedel, efter tre en åttondel.
- Att blanda ihop "andel som återstår" och "andel som har sönderfallit": efter tre halveringstider återstår , och har sönderfallit.
- Att tro att kärnan väger mer än sina delar – det är tvärtom: bindningsenergin "saknas" som massa, därav ordet massdefekt.
Formlerna i formelsamlingen
- Typer av radioaktivt sönderfall
- Kärnreaktioner
- Sönderfallslagen och halveringstid
- Aktivitet
- Massdefekt och bindningsenergi
- Viloenergi
Fler förklaringar
Alla förklaringar · Formelsamlingen · Om Matematik- och fysikprovet
MaFy-appen och de här sidorna är inte knutna till eller godkända av Chalmers, KTH, GU, SU eller provets arrangörer. Uppgifterna i appen är egna och kopierar inte provets uppgifter.